Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem, medan ännu tid vore. Med ståndets bifall återtog ock verkligen herr Hederstam sitt memorial, och en annan af de öfriga författarne förmildrade skrifsättet.
Sedan elektorerna invalt nya ledamöter i utskotten uti deras ställen, som blifvit arresterade, var adeln den 24 om förmiddagen åter på riddarhuset församlad. Vice landtmarskalken sade sig då anmält ridderskapets och adelns ömma bekymmer om sina arresterade ledamöter och åstundan att genom en deputation anhålla hos H. Maj:t om deras lösgifvande; men uppläste tillika konungens antecknade svar, af innehåll, att oaktadt H. Maj:t anser för de gladaste stunder, då H. Maj:t kunde visa adeln prof af sin nåd, funne dock H. Maj:t sig för det närvarande icke i stånd att villfara en sådan begäran; dock skulle deputationen framdeles, så fort möjligt funnes, erhålla företräde. I detta plenum hade adeln den fägnaden att återse sin sekreterare herr Bungencrona, hvilken så väl som lagman Spaldencreutz, grefve Brahe och major Bilberg återvunnit sin frihet[1]. De sistnämnde två återtogo ej sina rum på riddarhuset: herr Bilberg, emedan det lärer hafva varit ett villkor vid hans utsläppande; grefve Brahe, emedan konungen genom förordnande af en vice landtmarskalk betagit honom sin medfödda rätt, att såsom förste grefven i landtmarskalkens ställe föra ordet hos adeln, hvilket han genom sin svåger, grefve Clas Lewenhaupt, lät anmäla såsom skäl, hvarföre han hvarken på riddarhuset eller i deputationer denna riksdag ärnade visa sig. Vice landtmarskalken upptog denna anmälan med mycken köld och foglighet, svarande sig nogsamt känna, huru föga han vore det ställe vuxen, han beklädde, det han blott emottagit af lydnad för konungens befallning; hvilken förklaring åter af grefve Lewenhaupt besvarades med en annan, som tolkade hans aktning för vice landtmarskalkens person, en högaktning, hvilken ingalunda minskades af den erinran, grefve Brahe sett sig tvungen på sin ätts vägnar att till protokollet anföra. — När elektorernas vallistor uppbrötos, funnos till ledamöter i hemliga utskottet utsedde: expeditionssekreteraren friherre Mannerheim, friherre Lantingshausen, friherre Nils Silfversköld och major Didron. För att sätta samma utskott i behörig verksamhet, var ock en ed föreslagen och af de andra stånden gillad, hvilken de borde aflägga. Den kom nu på riddarhuset under pröfning och bifölls jämväl efter någon öfverläggning med den enda jämkning, enligt lagman Spaldencreutz’ tillstyrkan, att näst orden: "noga iakttagande vår pligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
