108 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 )

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återtaga sitt välde och få hämnas. Det är icke så med en nation mot sin konung.

Konungen. Emellertid äro de största våldsamheter begångna, under det man mest skröt af frihet.

Jag. Jag fruktar, att Sverige aldrig egt någon rätt frihet. Detta är en lika olycka i alla tider.

Konungen. Men hvad har Ni då så mycket emot Säkerhetsakten?

Jag. E Maj:t befaller att jag talar uppriktigt. Jag väntar mig först föga säkerhet af en akt, för hvars genomdrifvande personliga säkerheten uppenbarligen rubbas och medborgare utan åklagare, utan rättegång inmanas i arrest.

Konungen. Detta är oundvikligt vid alla revolutioner.

Jag. Uppriktigt sagdt: jag älskar icke revolutioner. De äro blott medel att utföra den starkes rätt; de tysta och qväfva lagarne. Rättvisan, byggd på lagens föreskrift, är likväl den varaktigaste, ja, den enda rätta grunden både till allmänt och enskildt väl, både till regenters och undersåtares.

Konungen. Med så snörräta tänkesätt skulle man aldrig kunna uträtta något stort. Men hvad säger ni om innehållet af Säkerhetsakten?

Jag. Att den förer till en oinskränkt despotism.

Konungen. Då var Gustaf Adolf också despot.

Jag. Gustaf Adolf, så väl som flere konungar, har ofta utöfvat en vidsträcktare makt, än regeringslagarne föreskrifvit; men Säkerhetsakten tillägger E. Maj:t mycket större rättigheter än Gustaf Adolf egt[1].

[1] Gustaf Adolfs försäkran 1611 förmådde, att han bekräftade alla privilegier, ville tillsätta ämbetsmän efter lag, ingen utan ransakning och dom afsätta, ingen ny lag göra, inga nya pålagor sina undersåtare påtruga utan Riksens Råds vetskap och råd samt ständernas samtycke, icke heller under annat villkor göra krig, fred eller förbund. Där åberopades konunga-eden i landslagen, som ibland annat förmår, att konung skall styra med Råds råde och ingen oförvunnen förderfva till lif eller lem, åtnöjas till sitt underhåll med Upsala öde och kronogods samt laga utskylder, och ingen ny pålaga göra utan vid oro af utländskt anfall eller inhemskt uppror, till kröning, giftermål, eriksgata eller byggnad af konungens hus, i hvilka fall biskop och lagman med 6 hofmän och 6 af allmoge i hvar landsort skulle rådpläga, hvad hjelp konungen kunde beviljas. Detta verkställdes ofta under Gustavianske konungarnes tid på det sätt, att konungen och Rådet utstakade, huru stor gärden skulle vara och huru den borde utgå, samt läto ståthållarne och fogdarne eller andra särskildt förordnade ämbetsmän med invånarne öfverenskomma om pålagans utgörande. (Se Hallenbergs historia om Gust. Ad. I, p. 231). Rådets obligation till Gustaf Adolf innehöll tillika, att det skulle styrka konungen till all rikets rätt, så att han håller sin försäkran, och att deras betänkande förutan konungen intet högvigtigt ärende måtte företaga.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/21/0142.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 / 108 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|