Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lysande ställe vid hofvet, ett regemente och 10,000 plåtars inkomst, för att med knappa villkor förfäkta frihetens och sitt stånds sak och göra den vackraste rol, svenska riksdagshistorien framvisar.
Konungen liknade därföre adeln vid en hydra, som i stället för de hufvud man afslår, genast framskjuter nya. Intagen af den konungar medfödda fördom om sin ära, ansåg han för svaghet att vika, och hvad som ökade hans harm, var adelns fasta föresats att vederlägga de ohemula beskyllningar, dels landtmarskalken i sin besvärsskrift, dels konungen själf i sitt tal från tronen ståndet tillagt. General Wrede hade därtill framlemnat ett i starkaste ordalag författadt utkast, ländande först att rättfärdiga de steg, adeln tagit allt ifrån början af riksdagen, och därnäst att bevisa, det landtmarskalken framkommit med osannfärdiga uppgifter. Det blef konungen innan kort företedt, som fann det lagstridigt, upproriskt och mot majestätet brottsligt. Han hotade, om det ej återtoges, general Wrede med arrest (hvilken helsning genom Wredes egen son, öfveradjutanten baron Otto Wrede framfördes), och om adeln yrkade dess framgifvande, att låta uppbränna det af skarprättaren, offentligen genom härolder låta utropa adeln för rebeller och öfverlemna den åt pöbelns raseri. Han tillade, att 1200 personer mer eller mindre i hans rike icke gjorde honom något till saken; en anmärkning, som jämte förenämnda hotelser, ofta upprepades under denna riksdag vid de flere tillfällen, konungen af adeln rönte motstånd. Dessa våldsamma förslag omskiftade i konungens sinne med andra fogligare, allt efter de personers lynne, han sist hörde; och påstås vice landtmarskalken samt prosten Nordin varit af dem, som tillstyrkt de förra, men biskop Wallqvist de senare.
Emellertid var fricorpsen från Dalarne ankommen och inqvarterad på Drottningholm, under befäl af friherre Armfelt, som där ständigt vistades och i riksdagsväsendet ingen del tog. Konungen, för att hålla sig denna trupp tillhanda, underhöll den rundligen och besökte den under tiden, äfven klädd i daldrägt. Att hindra vidriga intryck på deras sinnen, tilläts ingen att utan polett resa till Drottningholm. Hotelser fälldes, rykten utspriddes, än att denna corps skulle kringränna riddarhuset, än att nya fängelserum tillreddes på Ulriksdal och i själfva Stockholm, samt att en förteckning var författad på flere arrestanter, tillärnade bland adelns nya hufvudmän.
Under allt detta afhölls adeln alldeles ifrån sammankomster på riddarhuset. De andra stånden, angelägna att begagna sig af ställningen, sålde sitt nit åt konungen och betingade sig särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
