Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungen. Dessa äro oundvikliga olyckor i vissa ställningar. Hvad skulle jag göra? Jag hade blott att tänka på, huru jag kunde rädda mig och mitt hus mot en sammansvuren kabal. — Emellertid, en sådan opposition som eder misshagar mig icke. Ty det är litet man gör emot mig. Det är värre hvad man talar. —
Sedan uppskofvet med ridderskapets och adelns hörande öfver Säkerhetsakten varat så länge, att många begynte tvifla om konungen någonsin ärnade det inhemta, fattade H. Maj:t sent om aftonen den 15 Mars ett nästan oförmodadt beslut att följande dagen ställa det i verket.
Vice landtmarskalken öppnade plenum med ett annat ärende, nämligen uppläsande af ett protokollsutdrag från hemliga utskottet af den 14 Mars, rörande beloppet af den nödiga nya bevillningen och krigsgärden till 70 tunnor guld om året; hvilket hänsköts till bevillningsutskottets åtgärd, adeln likväl dess rätt förbehållen att öfver målet sig till slut hufvudsakligen utlåta. Däruppå uppläste han en H. Maj:ts handbiljett, den han sade sig fått, nyss innan konungen i morgonstunden rest till Drottningholm, af innehåll: att sedan tre stånd på rikssalen den 21 Februari i arffurstarnes och Rådets närvaro offentligen gillat och antagit Förenings- och Säkerhetsakten och efter dess förnyade uppläsande i deras kamrar dessa stånds talmän den underskrifvit; adeln jämväl ock i tre veckor haft betänketid att akten på sin kammare öfverväga; återstode ej för ridderskapet och adeln något annat, än att den till slutligt utlåtande hos sig företaga; helst H. Maj:t af ofvansagda skäl fann onödigt att däröfver höra Rådet, såsom adeln tillstyrkt, och rikets värn, som tarfvade H. Maj:ts närvaro på andra orter, kräfde riksdagsärendenas befordran till skyndsamt slut. Vice landtmarskalken förmanade därpå ridderskapet och adeln att iakttaga allt sinneslugn och hvad de voro konung, fädernesland och sig själfva skyldiga.
Då till följe häraf öfverläggningen skulle begynnas, åtgick en lång stund endast att anteckna de ledamöters namn, som anmälde sig att i sin ordning få yttra sig till protokollet öfver detta vigtiga ämne. Början gjordes af grefve Douglas, därnäst generallöjtnant friherre Duwall, friherre Wachtmeister, friherre Düben, friherre Christer Posse, friherre Bielke m. fl., så att några och 30 dictamina upplästes, bland hvilka ej mer än 4 eller 5 innehöllo tillstyrkan till aktens antagande, och det ändå blott i hvad rikets allmänna styrelse beträffade, med uttryckligt undantag af de inskränkningar den gjorde i adliga privilegierna, hvaremot enhälligt protesterades. De af grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
