Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Douglas och friherre Posse framgifna yttranden voro isynnerhet skrifna med mycken styrka af tvenne författare, som ej ville synas; det förra af vice presidenten Stjerngranat, det senare af riksrådet grefve Hermanson. De utförde lika öfvertygligen grunderna till konungens och folkets hittills utöfvade inbördes rättigheter samt till de adelns förmåner, uti hvilka Säkerhetsakten innehåller ändring, som de beviste vådan af dessa ändringar. Andra ledamöter, synnerligen kanslirådet von Engeström, anmärkte tvetydigheten och mörkret af Säkerhetsakten, hvilket gjorde den föga passande till sitt ändamål, borgerliga frihetens befästande. En sällsynt möda hade professor v. Schulzenheim gifvit sig, att i en afhandling på 13 ark jämföra konungabalken i landslagen med 1772 års regeringsform, för att bevisa den senare fullkomligen instämma med Sveriges äldsta regeringsförfattning och rikets därpå grundade bestånd, samt att i anledning däraf förnya sitt på rikssalen den 21 Februari gjorda tillstyrkande, att konungabalken måtte genom utsedde deputerade öfverses, lämpas efter 1772 års regeringsform och, sålunda förbunden med Sveriges allmänna lag, komma till en mera allmän kunskap, än man nu eger om regeringsformen, samt till en däraf flytande sorgfälligare efterlefnad. De flesta talare förklarade sig nöjda och högeligen önska, att de öfriga stånden måtte förses med särskilda förmånsrättigheter, allenast de ej kränkte adelns välfångna och stadfästade privilegier.
Bland dem, som talade för akten, förtjenar öfversten Leijonancker ihågkommas, som tillstyrkte, att den blott skulle antagas för konung Gustaf III:s regering, och grefve Cronhjelm, som biföll den, emedan den redan var tillstyrkt af arffurstarne, med stillatigande af Riksens Råd, genom tre stånd antagen och likaså af arméen gillad; omständigheter, hvilka till större delen voro falska och ådrogo honom en stark förebråelse ifrån prins Fredrik. Ett mera grundligt än med lyckliga talegåfvor utfördt yttrande till protokollet af friherre Adlermark blef obeskedligen afbrutet af en hofjunkare, Flygarell, som efter all liknelse var med drycker öfverlastad och frågade om ett papper, som friherre Adlermark höll i handen, var memorial eller genealogi. Denna obetydliga händelse vore för ringa anföras, om den icke sedermera haft påföljder.
Vidare var märkvärdigt, att ingen af ledamöterna i hemliga utskottet yttrade sig i denna fråga, ehuru flere af dem voro bland riddarhusets lyckligaste talare. Sällan har frihetens språk blifvit framfördt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
