- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
128

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landtmarskalken kunde utesluta en ledamot utur ståndet af egen myndighet och lade fördenskull detta mål på bordet.

Eftermiddagen emottog H. Maj:t den omnämnda deputationen, anförd af landtmarskalken, och besvarade tacksägelseadressen med mycken nåd. Sedan deputationen afträdt, återkallade H. Maj:t landtmarskalken med adelns ledamöter särskildt och höll till dem ett kort tal i mycket nådiga ordalag; sade sig känna den fägnad återlifvas, hvarmed han alltid sett det första riksståndet, och det nöje att belöna förtjenster, förenadt med det att glömma oförrätter, samt att H. Maj:t gladde sig åt den trösten att på sin annalkande ålderdom kunna omfamna adeln med nåd och ynnest, då adeln med nit vinnlägger sig att det förtjena, samt med sina gärningar rättfärdigar sina tänkesätt; hvarefter de deputerade fingo kyssa handen på konungen, som sades haft tårar i ögonen, och mycket rörde afträdde.

Berättelse härom trycktes sedermera i allmänna papperen. Detta steg af konungen, ärnadt kanhända att tillfredsställa adeln, kanhända att skryta inför nationens ögon med ädelmod, blef såsom alla halfva gärningar utan verkan. Adeln var alltför offentligen, alltför svårligen oförrättad, att nöjas med en förklaring i så allmänna och villkorliga ordalag. Dess ledamöter höllos ännu inspärrade i sina fängelser, och så länge ansåg man konungens ord endast såsom en grann förställning. De godtrogne drömde dock om försoning och inbillade sig, att konungen skulle godvilligt afsäga sig all den makt, Säkerhetsakten medförde, för att stilla de däröfver upprörda sinnen och göra ett ädelmodigt offer åt nationens lugn. De upplystare insågo i den foglighet, konungen föreburit, ett säkert kännemärke af oböjlig ståndaktighet och befarade mera än förr ytterligheter.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free