Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’bokstafligen innehåller’: Uti hvilket sistnämndas[1] 3 § under de där upprepade §§ af 1772 års regeringsform, verkligen icke omnämnes någon ändring i grundlagen, såsom hvilken efter ridderskapets och adelns tanke icke kan förändras utan konungens och alla fyra ståndens enhälliga beslut?" Orden: "Efter ridderskapets och adelns tanke" förmildrade mycket friherre Bielkes första förslag. Ordet "verkligen", som tillkommit genom vice landtmarskalkens förslag, hade kostat en god timmes öfverläggning, sedan han först förgäfves föreslagit "enkannerligen" och därnäst "egentligen", men slutligen "verkligen"; hvilket, ehuru olämpligt, antogs af ledsnad, emedan det var obetydligt. Detta drag målar hans tröttsamma ihärdighet.
Jämte det vice landtmarskalken anmodades att aflemna detta svar till konungen, skulle äfven oförtöfvadt protokollsutdrag om beslutet afgå till de öfriga stånden. Och sedan ändtligen ett ifrån hemliga utskottet ankommet protokollsutdrag angående garanti af rikets gäld blifvit uppläst samt på bordet lagdt, åtskildes adeln.
Den slutmening, adeln tillagt uti sitt svar till konungen, har varit underkastad flera omdömen. Att protest egde rum i allt hvad privilegier beträffar, är utan allt tvifvel; men huruvida den var lämplig till de öfriga omständigheter i Säkerhetsakten, torde både kunna bestridas och försvaras. Visst är väl, att då adeln den 21 Februari äskat Rådets hörande öfver samma akt, var till skäl åberopad 42 § regeringsformen, som endast omtalar, huru ny lag göras skall, hvarvid ständernas flesta röster gälla till verkande beslut; och då Säkerhetsakten nu ifrån bemälde stadga undantogs af det skäl, att den var grundlag, syntes i mångas ögon en motsägelse och en vrängning vara begången.
Månne likväl icke de träffat sanningen närmast, som på den grund, att bolagsreglor icke kunna häfvas utan bolagets gemensamma öfverenskommelse, påstodo att regeringsformen, såsom ett kontrakt emellan konungen och alla fyra stånden, icke heller utan så enhälligt samtycke borde undergå ändring? Att 1786 års riksdagsbeslut icke heller hade afseende på andra ärenden än förklaring af mörka ställen i regeringslagarne eller borgerliga och ekonomiska lagar, skönjes af de §§:s innehåll (40, 41, 42, 43, 57) i regeringsformen, som där anförda finnas, helst både ingressen och slutmeningen af samma regeringsform förklara för rikets fiende eho den vill omkullkasta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
