- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
136

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därmedelst afbröts. Vägen till laglig kommunikation mellan adeln och stånden var således alldeles stängd. Den för sitt memorial mot vice landtmarskalken illa ansedde kaptenen Cock fick ordres att inom 24 timmar förfoga sig från Stockholm till tjenstgöring vid sitt regemente.

Medan konungen på föresagda sätt liksom satte en ogenomtränglig sköld emot ridderskapets och adelns åtgärd, var han sysselsatt att befrämja ett annat vigtigt ärende till önskligt slut. Det är tillförne sagdt, att H. Majt af hemliga utskottets trägna och nitiska arbete tillförsåg sig de utvägar till rikets räddning, som närvarande omständigheter kräfde, och att konungen där uppgifvit hela statens tillstånd, dess gäld och dess behof. Efter granskning af det ena och det andra hade samma utskott redan under den 14 Mars låtit till ständernas plena afgå ett protokollsutdrag med tillkännagifvande, att rikets tillstånd fordrade en årlig bevillning och krigsgärd till ett belopp af 70 tunnor guld, utom hvad hitintills af landet utgått; hvaraf bevillnings- och krigsgärdsutskottet äfven blifvit anmodadt att föreslå fördelningen. Men hemliga utskottet förmådde H. Maj:t till det rättvisa steg att icke låta kunskapen om riksgäldens belopp stanna inom dess ledamöter, utan uppenbarligen densamma för ständernas plena uppgifva[1], såsom en grund till beräkningen af en annars så dryg bevillning, att ständerna utan ett slikt förtroende svårligen torde bevekas sig den att åtaga. Konungen hade väl därtill samtyckt, men äskade tillbaka, att hemliga utskottet på riksens ständers vägnar skulle erkänna och åtaga sig skulden samt till följd däraf gå i god för dess betalning; ett villkor, hvarförutan både konungens och rikets kredit vore blottställd, och alla tillgångar till krigets fortsättande afskurna. Därtill hade hemliga utskottet icke kunnat samtycka; men till en slik garanti af ständerna själfva, till plena icke heller kunnat vägra sitt tillstyrkande, hvilket aflemnades under den 24 Mars genom protokollsutdrag till ständerna, jämte förslag huru riksgälden framdeles skulle förvaltas och afbördas. Detta innehöll, att utskottet, enligt Kongl. Maj:ts uppgift och behöriga räkningar, befunnit rikets gäld, inberäknad kostnaden både till förlidna årets fälttåg och det i år förestående, stiga till något öfver 1262 tunnor


[1] Uti särskildt utlåtande till protokollet af den 23 Mars tillstyrkte kanslirådet Ferrner, att rikets finansverk i all sin vidd, beledsagadt af alla räkningar och verifikationer, måtte läggas för plena sådant, som hemliga utskottet det befunnit. Denna tanke, grundad på en för de flesta stater vådlig erfarenhet af drätselhemligheters skada, bifölls af biskop Wallqvist och herr Walley. Men lagman Spaldencreutz, ehuru förut af författaren därom prevenerad, sade sig anse den betänklig under närvarande krig, hvarpå den föll, till konungens stora fägnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free