- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
138

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 1786 gälden icke var högre än 7 millioner riksdaler, då det syntes otroligt, att han sedan skulle vuxit till dubbelt, krigsomkostnaderna oberäknade. Slutsatserna blefvo oändligen missfirmande för konungen, som misstänktes att på nationens bekostnad vilja bereda sig en tillgång af enskildt kapital till några millioners belopp såsom en nödhjälp till sin utkomst, i händelse olyckliga omständigheter ej tilläte honom framdeles qvarblifva på sin tron eller i sitt rike. Hvad åter angick medlen till riksgäldens afbördande, klandrades såsom högst obilligt, att ingen af de betydande poster, hvarmed konungen ökt sina inkomster utöfver allt hvad någon svensk konung tillförne åtnjutit[1], därtill blifvit af utskottet föreslagen, isynnerhet den afgift för brännvinsbrännerifriheten, som för tvenne år tillbaka genom allmänhetens begifvande kom konungen till godo; äfvensom man väntat, att då konungen till sin hofhållning och nöjen användt och använde så betydande summor, en ansenlig indragning nu både kunnat och bort göras, staten till besparing, för att icke allenast lisa undersåtarne, utan genom uppoffrande åtminstone af öfverflöd uppmuntra dem till det offer af det nödvändiga, som rikets belägenhet nu gjorde oundvikligt.

Häremot svarades af konungens anhängare, att hemliga utskottets göromål icke fingo eller kunde blifva bekanta, och att ständerna, som under sådant villkor valt det bland sina ledamöter, följaktligen borde till dem och deras göromål hysa förtroende; att de böcker, hemliga utskottet genomgått, omöjligen kunde hela och hållna vara förfalskade; att de inkomster, af hvad namn de vara må, som influtit i skattkammaren, ändå icke varit tillräckliga till staten, hvilken måste vidkännas årlig brist och ingalunda tålde någon indragning, hvarvid jag påminner mig hafva hört af konungen själf, att han uppdragit det


[1]         Förhöjning i tullen;
        50 procents förhöjning på charta sigillata;
        fördubbling af gamla räntor (hvaraf dock ämbetsmannalöner blifvit förbättrade);
        fördubbling af postmedlen;
        brännvinsbränningsarrendet;
        nummerlotteriet;
        franska subsidier, 27 tunnor guld om året (som dock tröto 1789).
        Man räknar icke ökta handpenningar och föräringar vid 1778 års riksdag eller vanliga skatter och bevillningar. Utom dess voro vid sistnämnde riksdag öfver 400 tunnor guld på kronans gäld till banken afskrifna, hvarigenom dess hypotheker lossades och lemnade kronan sedermera en ograverad inkomst. Ifrån 1772 till 1780 skola kronans årliga inkomster vara ökte med mer än 60 tunnor guld, enligt riksrådet Liljencrantz’ eget vidgående.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free