Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemliga utskottets öfver räkenskaperna kommitterade ledamöter att tillse, om någon slik besparing jämväl i hans hofhållning kunde ega rum, samt att, i händelse den funnes görlig, till en tunna gulds belopp eller något högre värde densamma föreslå, men att lagman Spaldencreutz därpå svarat, att han redan därom gjort sig underrättad och därtill icke funnit hopp eller anledning.
Att bereda en lycklig framgång af hemliga utskottets tillstyrkande hade konungen redan meddelat både bonde- och borgareståndet dessas privilegier underskrifna och bekräftade, hvilket i det sistnämnda ståndet skedde den 2 April, och voro privilegierna förseglade att uppbrytas, när H. Maj:t därom gaf befallning. Emellertid uppkommo dock brydsamma öfverläggningar. Hemliga utskottet hade byggt sitt betänkande på sådana skäl, som i sitt fulla sammanhang icke kunde yppas. Det innefattade grunderna till hela beskattningsverket och den bevillning, ständerna för sina hemmavarande medbröder skulle sig åtaga. Många voro ock af den meningen, att detta vigtiga mål borde hvila, till dess det gemensamt med bevillningen kunde till afgörande företagas. Men konungens vilja och hemliga utskottets ledamöters verkan på sina stånd öfvervunno dessa svårigheter.
Preste- och borgarestånden biföllo först den föreslagna garantien af riksgälden jämte allt öfrigt hvad hemliga utskottet i ofvannämnda betänkande tillstyrkt, dock under villkor: "så framt de öfriga riksstånden sig däruti med dem förenade." Bondeståndet var mindre lätt att öfvertala och yrkade en stor del dess ledamöter med ifver att få betänketid. Förgäfves anförde sekreteraren, att två stånd redan afgjort målet, och att rikets våda gjorde allt uppskof af dess undsättande skadligt. Han blef icke trodd, utan man äskade votering. Denna illuderades genom följande falska proposition: "den som vill, att hemliga utskottets betänkande tages i dag under afgörande och bifalles till alla delar med förbehåll, att samtlige riksens ständer däruti ingå, säger ja; den det ej vill, säger nej. Vinner nej, uppskjutes målet till nästa plenum." För att låta verkställigheten af denna votering svara mot propositionens beskaffenhet, föreslogs att de, som nekade, skulle uppgifva sina namn till protokollet, och då Jon Bengtsson protesterade däremot vidtogs den utväg, att hvar och en skulle efter behag muntligen få yttra sig eller nyttja slutna sedlar. Efter denna beredning var det klart, att inga andra skulle nyttja slutna sedlar än de, som icke allenast voro af nekande mening, utan ock oförfärade nog att vilja vara kände för sådan. Alla jakande anmälde sina röster offentligen. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
