- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
144

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var fattad, att samma tre stånd skulle uppdraga konungen ett oinskränkt envälde med full beskattnings- och lagstiftningsrätt.

Midt under dessa bistra moln uppklarnade en oförtänkt dag. Oppositionens hufvudmän fattade det behjärtade beslut att uppoffra sin egenkärlek åt kärleken för fäderneslandet och lugnet. "När", sade friherre Duwall, "kungliga befallningar skola styra våra öfverläggningar, så är ej annat att göra än bifalla." "Om", sade friherre Wachtmeister i samma mening, "jag icke mera eger några rättigheter, så har jag dock ett fädernesland." De förenade sina röster med lagman Spaldencreutz’ och friherre Rappes, ännu likväl motsagde af flera sina medhållare uti oppositionen. De yrkade, att när riket är i våda att gå förloradt, såsom konungen anmält, ej är tid att pröfva om så förhåller sig; man måste genast skynda till hjälp. Uppå sådan grund begärde de vice landtmarskalkens proposition till bifall å hemliga utskottets betänkande med den enda tilläggning, att sådant skedde i anseende till konungens handbiljett; hvilket vice landtmarskalken i begynnelsen vägrade under ett oredigt gny af ja och nej. Friherre Düben, herrar Wachschlager och Stedt m. fl. begärde votering, och man påstår, att royalisterna icke sett den ogärna. Den afböjdes dock genom föreställningar, att i denna stund och då saken fått den vändning att fråga blott var om rikets räddning, allt annat beslut än enhälligt bifall vore otjenligt och ovärdigt. Friherre Wachtmeister tillade, att i händelse man skrede till omröstning, komme han aldrig med sin fot på riddarhuset. Ändtligen segrade han genom sitt nit, sitt eftertryck och det allmänna förtroende, man till honom hyste. Vice landtmarskalken lät ock förmå sig till proposition af bifall å hemliga utskottets betänkande i likhet med de öfriga ståndens, med uttrycklig tilläggning, att ridderskapet och adeln därvid hade enkannerligt afseende på H. Maj:ts nådiga biljett och rikets däruti omförmälda våda. Den besvarades med enhälligt ja, och ståndet åtskildes.

Ehuru många klandrat detta adelns beslut såsom fegt och vankelmodigt, torde det dock med skäl böra anses för både hedrande och nödvändigt. Ett längre motstånd hade icke allenast kunnat få den värsta uttydning, utan ock störta riket i ett inbördes krig. Det säges, att konungen med föga glädje emottagit tidningen om adelns bifall, men likväl berömt friherre Wachtmeister. Den 11 April var adeln åter på en kort stund tillsammans att justera protokollsutdraget till de andra stånden rörande dess bifall, och ville vice landtmarskalken, att ståndet då genast skulle välja dess fullmäktige uti riksgäldskontoret,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free