Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utlåtelse, som konungen brukat i sitt svar), men väl kunde dem emellan uppstå en kollision, om bevillning vore så oundgänglig, att riksdag därföre måste utskrifvas; att ständerna likväl icke därföre kunde bortskänka sin rätt, icke mindre helig än konungens; att förfarenheten, hvad angår fiendtliga stämplingar, vid denna riksdag fulltygat, det inga sådana hindrat svenske män af alla stånd att med lika nit gripa konung och fädernesland under armarne; att man med trygghet kunde hoppas detsamma för framtiden; att det föreslagna utskottet till bevillningens jämkning icke kunde förenas med den medfödda rätt, hvarje adlig ätteman eger, att själf njuta säte och stämma vid riksmöten; att adeln fördenskull tryggast syntes böra förblifva vid sin en gång stadgade tanke; hvartill svarades med höga bifallsrop, och antogs hvad lagman Spaldencreutz tillstyrkt för ridderskapets och adelns beslut, hvarom vice landtmarskalken anmodades att hos konungen underdånig anmälan göra.
Riksdagen liknade nu en tragedi, där händelserna sammanskockas och invecklas mot slutet, för att utredas i ett ögonblick.
I hopp att kunna förmå alla tre ofrälse stånden till ett sammanstämmande beslut och tvinga adeln, om så påfordrades, att däruti ingå, hade konungen, såsom ofvan förmäldt är, den 22 April öfvertalat bondeståndet till antagande af förslaget om ett hvart tredje år sammanträdande utskott till bevillningens öfverseende och jämkande. Samma stånd, så väl som presteståndet, hade ock antagit det anonyma förslaget till bevillningsfördelningen. Men, oansedt borgareståndet ändtligen hunnit bringas att åtaga sig bevillningen på obestämd tid, hade dock allt bemödande varit fåfängt att erhålla dess bifall antingen till det anonyma förslaget eller till det föreslagna utskottet hvart tredje år. För att vinna en likhet i beslut mellan de tre ofrälse stånden var därföre ingen annan utväg öfrig än att återföra preste- och bondestånden till bevillningsutskottets förslag och att låta hela planen rörande ofta bemälda utskott falla. I sådant afseende blef öfverläggning väckt i presteståndet den 25 April, hvilken äfven efter önskan utslog så, att ståndet med vissa jämkningar gick ifrån det anonyma förslaget och till utgörande biföll och antog bevillningsutskottets. Men i bondeståndet utställdes detta ärende till den 27, då emellertid vigtiga steg voro vidtagne till dess genomdrifvande hos ridderskapet och adeln.
Konungen, underrättad genom vice landtmarskalken om detta stånds beständighet i sitt beslut, fattade det råd att själf begifva sig uppå riddarhuset för att förmå adeln till ändring. Öfvertygad att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
