- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
158

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för ridderskapet och adeln, att i egen person, men skild från all majestätets vanliga ståt, besöka ridderskapet och adeln och ibland dem intaga sitt ställe under sin ättefader Gustaf Wasas sköldemärke: att H. Maj:t hoppades genom sina ömma föreställningar återföra dem till känslan af hvad de voro honom, fäderneslandet och sig skyldige och till instämmande tänkesätt med deras medständer; men ock, att om de ej därtill läto sig beqvämas, H. Maj:t förutsåg de svåraste påföljder både för riket och för deras stånd, dem det icke stod i H. Maj:ts makt att afböja.

Så snart konungen slutat denna föreställning, anmälde sig flere talare, utan att någon lät förstå uppmärksamhet, mindre bestörtning öfver pöbelns ovanliga rörelse. Friherre Wachtmeister var den förste. Sedan han betygat sin och ridderskapets och adelns fägnad öfver den ära, deras stånd i dag åtnjöt, yttrade han med oskrymtad sanning och frimodighet, att ridderskapet och adeln icke funnit sig tillständigt för sig eller efterkommande bortgifva en öm och dyrbar rätt, en rätt, grundad i friheten och regeringslagarne, utöfvad i alla tider, nödvändig för allmänt väl, då en dryg, ja snart odräglig och i hast fördelad bevillning tarfvade snar jämkning, i händelse skuldror, som möjligen där af kunde blifva för hårdt tryckte, genom tidens längd ej skulle förkrossas. Generallöjtnanten friherre Duwall yttrade sig i lika mening och med lika styrka. Vice presidenten Stjerngranat föreslog den jämkning, att H. Maj:t skulle täckas antaga en bevillning på tre till fyra år. Med honom instämde i ömma och rörande ordalag lagman Spaldencreutz, som tillika grundligen utförde och styrkte den tanke, han i sistförlidna plenum andragit och som då grundlagt adelns beslut. Friherre Düben beviste, att rikets kredit mera borde vinna än förlora på ständers snara sammankomst. Garantien af gälden var däraf oafhängig och för all tid fastställd, men medlen till dess uppfyllande förtjente mera förtroende, då löftesmännen själfva finge samlas att därom samråda. Grefve Claes Lewenhaupt, instämmande i lika tankar, utbad sig detta tillfälle att få andraga adelns ömma åliggande för dess fängslade medbröder; men konungen afbröt hans tal med förmaning att ej gå ifrån det närvarande öfverläggningsämnet. Några talare på konungens sida, och bland hvilka en och annan aldrig förr låtit höra sig, utan nu ville göra lycka genom ett smickrande bifall, tillstyrkte bevillningens antagande till nästa riksdag. Deras namn förtjente föga antecknas, helst hvarken styrka i bevisen eller renhet i uppsåtet förmodligen utmärkte deras försök; men omständigheter göra understundom mindre betydande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free