- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
169

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalguvernören i Pommern entledigades ifrån sina ämbeten[1] vid samma tid som Säkerhetsakten, försedd med konungens bekräftelse, daterad den 3:dje April, utfärdades och den 17 Maj afkunnades från alla Stockholms stads predikstolar. I själfva akten var den förändring, att näst orden i 1 §, att konungen eger skipa lag och rätt, stod punkt och därpå följde: De öfriga riksvårdande ärenden skötas af konungen såsom honom nyttigast synes. I konungens stadfästelse försäkrades ock, att ingen domare, ej heller mindre ämbetsmän, som ej innehafva tromans värdighet eller taga del i landtregeringen, skola skiljas ifrån deras ämbeten utan ransakning och dom enligt lag och krigsartiklar, samt förklarades, att frälsets lika deltagande i skjutsen med skattehemman sträcker sig till kungs-, gästgifvare-, håll- och reservskjuts samt i krigstider, då högsta nöden en jämlikhet fordrar, när tåg och större marscher eller transporter till arméen och försvarsverket ske genom landet. Slutligen fastställdes adliga privilegierna af 1723, presteståndets af samma år tillika med försäkringen till ståndet af den 2 Mars 1789; städernas fri- och rättigheter, jämlikt Kongl. Maj:ts dem gifna försäkran den 23 Februari 1789; och bondeståndets, hvarom konungen äfven under sistnämnda dag gifvit dem nådig försäkran.

Den 18 Maj utfärdades konungens kallelse till dess så kallade högsta rätt eller revision, bestående af tolf ledamöter, hälften frälse och hälften ofrälse, hvaraf åtta alltid skulle vara närvarande och innehafvande alla de rättigheter, som tillförne enligt regeringsformen tillkommit Rådet i justitieärenden, hvarjämte H. Maj:t förklarade, att H. Maj:t äfven till deras decision ville öfverlemna alla resnings- och fataliemål, hvilka tillförne berott blott af konungens nåd. Ledamöterna som kallades voro: riksdrotsen såsom ständig ordförande, riksmarskalken grefve Bonde, f. d. riksrådet Fredrik Sparre och grefve Düben, generalauditören Malmerfelt, revisionssekreteraren baron von Köhler, hofrättsrådet Evelius, lagmännen och häradshöfdingarne Rogberg, Hoffgardt, Anger, lagmannen och borgmästaren Ulner och hofrätts-assessoren Juslén.

Samma dag uppdrog H. Maj:t följande herrar och män att utgöra en beredning öfver rikets allmänna ärenden, egande att på lika sätt


[1] De förstnämnde 7 riksråden fingo pensioner: grefve Hjärne 4000 plåtar, grefve Bielke 3000 plåtar, de öfriga 5 hvar sina 2000 plåtar, och riksrådet Bunge och Rosen fingo tillika behålla ett års rådslön efter afskedstiden. De sistnämnde 7 entledigade riksråden blefvo alla employerade och fingo på den räkningen behålla sina fulla rådslöner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free