- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
180

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hertigens inlopp till Carlskrona var i öfrigt en oundviklig nödvändighet, dels för skeppens reparation, dels för den sjuklighet, som inrotat sig på flottan: 6000 man af besättningen voro sjuke, som omöjligen kunde skötas på sjön, hvarest ock brist var på dugliga läkare, så att manskapet hoptals afled. Denna mortalitet minskades icke till lands. Sjukhusen voro otillräckliga äfvensom alla andra anstalter. Trängsel och sommarhetta ökade smittan och afgången, hvilka gåfvo regeringen ämne till de ömmaste bekymmer. Läkare affärdades från Stockholm. Presidenten grefve Munck (hvilken nästan enväldigt föreställde regeringen) kom ock ned till Carlskrona för att förbättra sjukvården; och regeringen uppdrog jämväl generalmajoren Toll att från Skåne till verksammare handhafvande däraf begifva sig till bemälde stad; men däröfver blef hertigen så förtörnad, att han inlade sitt afskedsmemorial, och Toll måste förfoga sig tillbaka från Carlskrona.

Konungen samtyckte dock sedermera, att Toll skulle få såsom generalintendent nyttjas vid flottan, men gaf tillika regeringen en skrapa för det att anstalt redan, konungen oveterligen, därom blifvit gjord. I enskildt bref till baron Armfelt yttrade H. Maj:t tillika sitt missnöje med ofvannämnde tillförne så högt betrodde man, och bland annat, att han vore den, som genom sina råd och åtgärd satt konungen i nödvändighet "d’opprimer sa nation pour pouvoir la gouverner", samt att H. Maj:t aldrig ärnade låta honom komma för sina ögon eller tillåta, att han finge vistas på samma ort som kronprinsen. Icke desto mindre underhöll konungen med Toll jämn brefväxling genom kurirer, som gingo dem emellan hvar fjortonde dag.

I general Tolls nya förtroende till handhafvande af flottans ärenden trodde man sig se en komposition mellan honom och baron Armfelt, hvilkas rivalitet på visst sätt upphört, sedan den senare alldeles slagit den förre ur brädet. Redan vid slutet af riksdagen hade de gjort en koalition, i kraft hvaraf Toll skulle återställas i affärerna; och det var till följd däraf, som den i Stockholm öfver krigsärenden satta beredning, bestående af baronerna Armfelt och Ruuth, grefve Munck och Anckarsvärd, tillstyrkt, att Toll måtte erhålla ofvannämnda befattning, hvarutinnan regeringen ock ingick. Men huru föga freden var att tro från Armfelts sida skall framdeles visa sig.

Under den inaktivitet, hvaruti svenska flottan sig befann, var det en stor lycka, att den ryska ingenting försökte. All annan orsak därtill är obegriplig, än svaghet eller någon dylik brist, som på vår; hon syntes dock i Finska viken och i Östersjön, men oroade icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free