- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
221

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

disgrace var så adoucerad, som den kunde vara, dels genom en verklig upphöjelse i värdighet, dels genom 4,500 r:drs lön. Finansdepartementet delades mellan tre ämbetsmän; lagman Håkansson (sedan kammarrådet Lagerheim afsagt sig detta honom tillbjudna förtroende), som fick på sin lott föredragningen och styrseln af expeditionen; statskommissarien Ekman, som sysselsattes med statskontors-, och generalkonsuln Peyron med växelärendena. Med krigsärendena togs vid samma tid en ny författning. De delades emellan tre föredragande: statssekreteraren Carlsson för befordrings- och boställsärenden; statssekreteraren och landshöfdingen i Åbo Willebrand för landtarméen och statssekreteraren samt öfversten vid arméens flotta Cronstedt för sjöärendena.

Presidenten grefve Munck erhöll ock på begäran entledigande från sitt ståthållareämbete på Drottningholms och Svartsjö slott, till hvilken post baron Ruuth förordnades. Grefve Munck fick ock permission att resa utrikes, jämte 4000 r:dr pension, hvilken förra han till sin stora skada dock icke nyttjade. Han var blifven missnöjd, som det sades, dels emedan konungen intet afseende gjort på hans förbön för Hästesko, dels i anseende till en process, hvarutinnan han redan året tillförne invecklat sig med kammarrevisionen. Detta kollegium hade utfärdat en revisorsfullmakt för en betjent vid namn Oldenburg. Vid dess justerande hos presidenten ville han uttaga tvenne i fullmakten influtna ord: "flit och bemödande". Sekreteraren underrättade ock ledamöterna därom, men de läto ändå utfärda fullmakten oförändrad. När den presenterades till grefve Muncks underskrift, märkte han de utdömda orden stå qvar, vägrade att teckna sitt namn, besvärade sig öfver sidovördnad hos konungen, lät genom advokatfiskalen tilltala kammarrevisionen och öppnade en rättegång, hvarunder han afhöll sig från all utöfning af sitt ämbete, och hvilken fördes med injurier och bitterhet å ömse sidor, helst å presidentens. Han hade, innan dessa utbrott skedde, redan i April 1789 insinuerat enskildt och icke genom den vanliga kanslivägen, som medförer den anklagades hörande, ett memorial hos H. Maj:t med angifvelse af oordning inom kammarrevisionen och oduglighet, så hos betjening som ledamöter, hvilka han påstod bestå af bankruttspelande köpmän, kypare m. m. samt vara ridicule i publika och privata samqväm. Svåra skuggor voro ock kastade på företrädande presidenten. Denna oformliga både delation och process nedlades därigenom, att H. Maj:t i September 1790 genom riksdrotsen lät muntligen förehålla kammarrevisionen dess bristande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free