Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stöd, var jag lik en man i sjönöd, som griper fäste i första planka. Man skrek i otid öfver brister vid arméen. Jag försäkrar, att dessa varit större i de påföljande två campagnerna. Sverige är ett olyckligt land, och jag säger er förut, att det kommer att kastas mellan revolutioner, ända till dess nationens representation förändras vid riksdagarne. Jag har sökt göra steg därtill. Mitt första projekt till Säkerhetsakten innehöll, att stånden skulle blott bestå hvartdera af 28 personer, och att adelns ledamöter däribland skulle väljas för bruks- och landtegendomar efter storleken. Ständerna skulle då utgjort blott en kammare under ordförande af konungen eller dess fullmäktig, företrädande hvad nu kallas landtmarskalk. Men de andra ståndens deputerade, med hvilka jag därom öfverlade, ville ej gå in däruti. Lefver jag och finner nog tranquillité därtill, önskar jag att än kunna verkställa denna plan, hvilket aldrig sker utan genom en fullmyndig konung.
Jag. Detta projekt är det ärofullaste, en monark kan fatta, men fordrar mycken varsamhet; det blefve ock onyttigt, om ej tillika alla personliga privilegier till jalousiens häfvande afskaffades; men de reela borde bibehållas, emedan allmän säkerhet och eganderätt annars rubbades. Ingen borde heller klaga öfver dem, då hvem som helst hade rätt att besitta privilegierad jord.
Konungen höll med detta och föll åter på 1788 års oordningar, sade att general Du Rietz var i komplott med danskarne att uppgifva Göteborg; att H. Maj:t hade bevis i händren, det grefve Adolf Hamilton farit omkring i Vestergötland och uppmanat folket att ej göra danskarne motstånd; att H. Maj:t under sitt vistande i Lovisa samma år i Augusti trodde hela Finland vara upprest emot honom, till dess han på resan till Sverige fick de varmaste trohetsförklaringar af allmogen; att H. Maj:t begått ett statsfel, då han under riksdagen arresterade grefve Fersen, dels för hans stora anseendes skull i nationen, dels emedan, om han blifvit lemnad på fri fot, H. Maj:t kunnat genom negociation vinna honom och genom hans auktoritet hela adeln, sedan de öfriga orolige, som mindre lydde grefve Fersen, blifvit häktade[1]; att förnämsta motivet till Säkerhetsakten var Rådets afskaffande, hvartill i synnerhet två bref verkat H. Maj:ts beslut. Det ena af d.... September, hvaruti Rådet tillstyrkte H. Maj:t att utskrifva riksdag, författadt i några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
