- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
239

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 14 Juni ankom H. Maj:t till Aachen, där han fann för sig många fransyska flyktingar och missnöjde. Bland mindre behagliga personer bör isynnerhet nämnas den till döden dömde ryske generalen Sprengtporten, som på landsherrens tillsägelse vid konungens ankomst likväl flyttade till en nära belägen by.

Fransyska demokraterna, icke okunniga om de viggar, som emot dem smiddes, satte sig i möjligaste försvarsstånd emot befarade anfall och voro på sin vakt både inom- och utomlands. De ansågo, förmodligen ej utan skäl, konungen af Sverige för hufvudman af den liga, som mot dem formerades, och hans ankomst till Aachen såsom signal till ett snart utbrott. I "Chronique de Paris" för den 8 Juni röjdes deras kunskap om anläggningarne med en entusiastisk och oanständig harm. Där hette ungefärligen, att konungen af Sverige med första ärnade sig till Aachen och att anföra en armé af kejserliga och sardinska trupper mot Frankrike, förmodligen med lika framgång, som han fört sina egna mot Ryssland, äfvensom hans intåg i Paris ej kunde blifva mindre ärofullt än det, han hållit i Petersburg. Han liknades vid Don Quichotte; och slutligen tillades, att då han sökte likna Alexander och Carl XII, måtte han akta sig att ej sluta såsom Cartouche och Mandrin.

Man har all anledning att tro, det konungen varit i rådet om det oväntade fast misslyckade försök, som kort därefter gjordes af kongl. huset i Frankrike att med flykten undkomma. Natten mellan den 20 och 21 Juni funno konungen, drottningen, Dauphin, Monsieur och prinsessorna utväg att hemligen begifva sig från Paris. Drottningen, som skaffat sig ett pass af ryske ministern i friherrinnan Korffs namn, lät konungen passera för sin kammartjenare. Resan anställdes till Metz, där generallöjtnanten Bouillé hade sex regementen under sitt befäl till Deras Majestäters tjenst; men konungen, drottningen och Dauphin blefvo på vägen igenkände och qvarhållne i Varennes uti Champagne. Emellertid hade deras flykt, som i Paris blef bekant kl. 9 om morgonen, förorsakat den största bestörtning. Nödskott skötos från Pont-Neuf; folket, ända till barn, togo till vapen, och kurirer skickades på alla vägar. Monsieur, som tagit vägen åt Mens, kom dock lyckligen undan; men konungen, drottningen och den öfriga kongl. familjen återhemtades till Paris, dit de ankommo den 25 Juni under betäckning af ett stort antal nationaltrupper och under en jäsning af pöbeln, som med möda kunde hindras från utbrott. Konungen hade vid flykten efterlemnat en deklaration, som innehöll hans skäl därtill. Vid återkomsten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free