- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
245

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till inbördes försvar, i händelse endera af de kontraherande makterna blefve af europeisk fiende angripen. Ryssland stipulerade ock 300,000 rubler i årliga subsidier till Sverige på åtta år. Allmänheten i Sverige hade den förflutna sommaren icke varit utan oro, att ett nytt fredsbrott från ryska sidan torde förestå i anseende till den kostnad och drift, hvarmed kejsarinnan lät befästa och förskansa Svensksund, som nu inrättades till ett ryskt Sveaborg. Utgången visade dock, att detta blott syftade på säkerhet i framtiden, sedan det förflutna krigets händelser ådagalagt angelägenheten af bemälda post. Ryssland hade vid denna traktat till commissarius allenast grefve Stackelberg, men Sverige fem, nämligen: riksdrotsen, generalerna baron Taube och Armfelt, statssekreteraren Franc och lagman Håkansson. Det var ett sätt att förskaffa dem allesamman präktiga presenter från Ryssland, äfvensom grefve Stackelberg på lika vis af konungen i Sverige blef ihågkommen.

Vid ratifikationernas utväxling gjorde sig konungen hopp att kunna bringa de utfästa subsidierna till 500,000 rubler om året, som dock ej slog in. Det berättades ock, att han till sin ärnade rustning mot Frankrike gjort försök att i Genua under rysk garanti få uppnegociera på en gång hela summan af alla åtta årens subsidier, hvilket icke heller lärer lyckats. Konungen tycktes ock mot årets slut taga en fogligare ton i franska sakerna och yttrade, att sedan armement ej redan skett, vore det bäst att låta fransoserna inom sig förstöra sig själfva; att fördenskull franska emigranterna ej borde hålla sina upproriske landsmän på sin vakt genom rustningar, utan skiljas åt tills vidare. H. Maj:t lät ock af ryska kejsarinnan sent omsider förmå sig att emottaga notifikationen, huruledes Ludvig XVI accepterat franska konstitutionen, och detta allt under det sistnämnde herre och nationalförsamlingen togo de starkaste steg emot sina vidrigt sinnade grannar och förelade dem viss tid, inom hvilken de skulle drifva franska emigranterna utur deras länder, med hotelse att anse ett afslag för en krigsförklaring. Denna proposition blef ock verkställd både i Trier och i kejsarens länder.

Såsom ett bevis huru mycket konungen fruktade smittan af de demokratiska satserna i sitt rike, kan anföras, att vaxpousserare om sommaren 1791 i Stockholm blifvit förbjudna att visa någon af nationalförsamlingens ledamöter. Sedan tillförne allt införande i svenska tidningar af hvad i Frankrike förelopp blifvit förbjudet, kom ock den 9 Dec. 1791 ett nytt förbud ifrån konungen att i svenska tryckta skrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free