- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
248

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom den kredit, som skulle vinnas medelst ständernas väntade garanti å de sedan sista riksdag gjorda nya skulder, kunna blifva iståndsatt att ännu uppbringa nya lån, nödiga till franska expeditionen nästa vår, hvilken framför allt annat låg honom om hjärtat, och hvarutinnan hans ärelystnad att likna Gustaf Adolf så jämnade för honom alla svårigheter, att han i ett samtal med biskop Wallqvist yttrade, det han af franska städernas brandskatter hoppades göra sig ersatt för alla krigsomkostnader. Det är icke heller osannolikt, att baron Armfelt, mån om tillfälle att genom nya tjenster upprätthålla en vacklande kredit, haft den skicklighet att gifva konungen hopp om ny tillökning i dess makt, synnerligen till beskattande af dess rike, och därigenom öfvervunnit konungens verkliga vedervilja för nationens sammankallande.

Ehuru riksdagskallelsen blott i rikets aflägsnare provinser, så fort den görligen kunde kringsändas, fick publiceras, och ej i Stockholm förr än på nyåret, var den likväl ingalunda obekant. Och om själfva saken föreföll oväntad, blef man ännu mera förundrad öfver den utsatta riksdagsorten, Gefle. Valet af en så trång och aflägsen stad var ofelbart till någon del grundad på Stockholms borgerskaps nu mera kända vidrighet, men förnämligast på hoppet att därigenom från riksdagen kunna afhålla en stor del af adeln, särdeles tjenstemän. Om än detta ståndets ton varit mindre väl känd, kunde konungen ej af dem vänta glömska af de oförrätter, dem 1789 öfvergått.

Allt sattes nu i rörelse till riksdagens beredande. Under det alla möjliga anstalter fogades genom betrodda ämbetsmän att erhålla fördelaktiga riksdagsmannaval af de tre ofrälse stånden, var konungen ock betänkt på utvägar att undanhålla dem af adeln, han ansåg för mest ostyrige. Befallningar utfärdades till regementschefer i anledning af en § i riddarhusordningen, som aldrig förr i den meningen varit åberopad, att inga andra officerare, än de som voro capita, skulle tilllåtas bevista riksdagen och dessa ändå icke utan föregången anmälan om tillstånd. Lika sådana anstalter gjordes ock angående adliga ledamöter i kollegierna.

Bland enskilda personer förtjenar baron Stierneld att nämnas, som fick konungens tillsägelse att afhålla sig från riksdagen. Han svarade, att med all vördnad för H. Maj:ts befallning fordrade hans heder nu hans närvaro, sedan han vid förra riksdagen blifvit arresterad. Landshöfdingen i Gefle grefve Cronstedt försändes, såsom föga väl anskrifven, till Stralsund att anställa en revision med pommerska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free