- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
274

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kaptenerna Bogeman, Adam Stålhammar, Carl Stålhammar, baron Sjöblad, kongl. sekreteraren von Engeström, häradshöfdingen Nordell[1].

Ryktet om en generel plan af hela adeln med militären emot konung och regeringssätt fick nu en ny bekräftelse. Man utspridde, att konungamordet blifvit anlagdt vid riksdagen i Gefle, och styrkte detta därmed, att icke allenast flere de mest betydande af adeln voro besvärade, utan äfven alla detta ståndets valde fullmäktige i riksgäldskontoret samt en i banken; att förtiga, det man snart väntade få se ännu en fullmäktig å detta sistnämnda ställe dela samma öde, hvilket ock verkligen inträffade. Isynnerhet var prosten Nordin oförtruten att underhålla denna mening, den han med alla sammansökta skäl bjöd till att göra trolig och önskade af sådan anledning en allmän ransakning öfver alla, hvilka fällt utlåtelser, innebärande missnöje med regeringens anstalter eller mindre förtroende till sista riksdagspluralitetens göromål, t. ex. förespått, att riksdag snart nog skulle åter tillstunda m. m. Revisionssekreteraren Låstbom och underståthållaren Ahlman voro ej mindre nitiske, hvaröfver de ock kommo i en häftig misshällighet med lagman Liljensparre, hvilken, vare sig af enskilda skäl till missnöje eller af verklig billighet, sökte hålla räfsten inom deras antal, som med skäl kunde misstänkas, och alldeles icke trodde det allmänna hulpet genom mångfaldigheten af politiska offer.

Åtta dagar voro nu förflutna, sedan konungen blifvit sårad, och hans tillstånd var därunder så drägligt, som omständigheterna kunde tillåta. Såret suppurerade väl; sömn och matlust voro bättre, än man kunde förmoda, och konungen utan märkliga plågor satt i en länstol någon del af dagen. Uppvaktad i de yttre rummen af en talrik cour, som sökte kunskap om hans tillstånd, gaf H. Maj:t äfven i sin sängkammare företräde ej allenast åt de öfriga kongl. personerna och de förnämsta af sitt hof samt utrikes ministrar, utan äfven åt andra, dem han varit van att visa nåd. Många, som i politiskt afseende ingalunda varit konungen tillgifna, gjorde nu sin fred. Grefve Brahe hade ett företräde, som slöts med omfamnande; flera af de hoffruntimmer, som tillförne genom sina fria utlåtelser fallit i konungens onåd, uppvaktade honom ånyo, och konungen skall fällt det yttrande, att hans olycka åtminstone förskaffat honom åter sina gamla vänner. Alltid stor i


[1] Förteckningen på de arresterade är icke fullständig. De skola tillsammans utgjort några och 40. Ibland dem var ock den bekante visionären Halldin, som dock slutligen blef fri utan tilltal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free