Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motgången, visade han i själfva verket ett mod, en sinnesstyrka, som var hans höghet värdig.
Den 24 Mars tilläts mig ock ett företräde. Konungen satt i en fauteuil, omsvept med en grå taftskappa. Jag var prévenerad att ingenting nämna om den bedröfliga händelsen. Konungen med blekt anlete, men muntra ögonkast frågade mig, om jag ej fann att Oedipe blifvit mycket bättre spelt senare gången[1]. Han föranledde härmedelst ett långt samtal, som vidare fördes på Vitterhetsakademien och andra ämnen. Då lifmedikus Salomon, som var inne, jämkade något till rätta vid blessyren, sade H. Maj:t. med glad uppsyn åt mig: "Ni kan tänka, att jag haft courage att ej fråga efter sammanhanget af hvad som händt mig". Jag svarade, att H. Maj:t aldrig varit större än i denna stund. Konungen svarade däremot, att sådant skedde blott i afseende på hans helsas förbättring, som skulle kunna lida, om han besvärade sitt sinne med sådana bekymmer. Han slumrade ibland in, när han sagt några ord, men vaknade strax och sade, att det blott var maten, som sökte honom. Sedan H. Maj:t lemnat sina bröder, hertigarne, företräde, blef han sömnig och bars till sängs kl. half 7, då jag försvann. Statssekreteraren Schröderheim var utom dem, hvilka särskildt hörde till H. Maj:ts uppvaktning, den som mest oafbrutet under hans sjukdom var tillstädes.
Konungens goda tillstånd fortfor ännu om söndagen den 25; men om natten fick H. Maj:t ett anfall af stygn i bröstet, hvaremot åderlåtning och spansk fluga om måndagsmorgonen måste nyttjas. Det onda blef därigenom häfvet; en stark upphostning vidtog och såret flöt tillräckligen; men krafterna försvagades och gjorde läkarne mer och mer bekymrade, hvilka ock inemot åtta dagar förut i en till regeringen inlemnad relation yttrat det föga hopp, de gjorde sig om konungens återställande till helsan. Emellertid författades bulletinerna och anslagen i ordasätt, som ännu icke betogo allmänheten dess förhoppning om räddande af H. Maj:ts lif.
Flere af de häktade hade nu skridit till bekännelser: grefve Horn redan om fredagen den 23 afgifvit densamma skriftligen i polismästarens händer; grefve Ribbing likaså den 25, båda utan tvång, ehuru de i början enständigt nekat all delaktighet i mordgärningen. Grefve Horn säges dock varit hotad med black och handklofvar, hvilka blifvit lagda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
