- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
10

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ankarström, som tillförne suttit i häkte på Riddarholmen, fördes nu till Smedjegårdsfängelset, där han, låst i bojor, bereddes till döden. Natten sedan han ditkommit eller mellan den 21 och 22 April uppkom ett litet buller förorsakadt däraf, att polisbetjening om aftonen på erhållna ordres ville visitera arresten, hvarom militärvakten ej blifvit underrättad, och då den senare fördenskull ej ville insläppa den förre, utbrast dem emellan en contestation, som drog pöbel tillsammans och gjorde allarm, då nattpatrullen af dragonerna i det samma ankom. Häraf utkom det ryktet, att Ankarströms vänner velat med våld uttaga honom ur arresten, hvarföre ytterligare bevakning kommenderades af stadens infanteri; men dessa falska misstankar förföllo lika snart, som de uppstått.

Ankarströms afrättande var utsatt till den 27 April. Denne namnkunnige missdådare visade under hela sin process den största ståndaktighet. Att förtiga den långa öfverläggning, hvarmed han beslutit missgärningen, hans köld, då han icke allenast samma natt han den fullbordade, sofvit några timmar, utan äfven med lika ostördt sinneslugn blef gripen och erkände sitt brott, förtjenar äfven hans skriftliga bekännelse af den 3 April en besynnerlig uppmärksamhet. Den del däraf, som är tryckt i hofrättens protokoller och angår själfva förloppet af mordgärningen, är författad med en vildes råhet och energi. Den tecknar naturen i all dess ursprungliga styrka utan förfining af uppfostran eller upplysning, obändig, förfärlig, men manlig. Men samma bekännelse hade äfven innehållit motiverna till det förtviflade beslut, Ankarström tagit och utfört; och dessa hade hofrätten funnit betänkligt att låta trycka. Ankarström sökte där bevisa, att Gustaf III bort anses såsom sitt folks fiende, sedan han i många mål brutit ed, löften och regeringsform och att, då han på honom burit våldsam hand, hade han väl begått dråp å en människa, men ej å en konung. Hans ånger, hans tårar, hans ömhet om en efterlefvande hustru och barn ådagalade aldrig någon svaghet. Spöslitningen skall snarare förhärdat än bevekt honom; och de påföljande dödsberedelserna minskade hvarken hans matlust eller nattro. Han sof sju timmar natten innan han utfördes till afrättsplatsen, och åt både aftonen förut och samma morgon en stark måltid. Han fördes kl. 9 om förmiddagen den 27 April baklänges på bödelsknektens kärra från Smedjegårdshäktet genom statens största gator till Skansbacken. En oräknelig mängd folk, som åskådade denna utfärd, men iakttog den största stillhet, syntes föga störa hans sinneslugn. Ömsom läste han i Fresenii Communionbok, ömsom kastade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free