- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
16

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsades om detsamma. Dem lofvades belöning för verkställigheten, men de undsades med döden, om de ej höllo saken hemlig. Bägge indrogos i snaran.

Attiraljen anskaffades och falska sedlar förfärdigades om hösten och följande vintern, hvilka under mycket påskyndande alla tillställdes grefve Munck, som dem partivis afhemtade; men när ändtligen juden i Finland arresterades för dessa utprånglade sedlar och grefve Munck tilltalades, lät han märka oro, att konungen skulle desavouera honom, då Apelqvist och Bergklint begynte bli bekymrade. Munck ville sedan, att Apelqvist, som han sade konungen vara ond uppå, skulle rymma, och ytterligare att han skulle säga sig fått sedlarne af kapten Sheldon, samt denne af lagman Håkansson och Låstbom; men när A. nekade, blef han så förtörnad, att han slog honom för örat den 10 Mars, sparkade honom för magen och sade: "Din rackare, jag borde döda dig". Bergklint kunde ej heller förmås till falsk uppgift.

Konungen, som både skriftligen och muntligen med grefve Munck i detta ämne sig förklarat, hade ock befallt, att han den 17 Mars i närvaro af några tillkallade serafimerriddare skulle hemligen förhöras, samt i händelse han uppriktigt bekände sitt brott, njuta den nåd att få resa utrikes, återställa sina ordenstecken och inom viss förelagd tid inberätta sig död; men det olyckliga skottet inföll om natten, hvarpå sådant blef ämnet för förhöret hos hertigen den 10 April 1792, då han, konfronterad med A. och B., nödgades efter någon undflykt vidgå, att han af A. emottagit 93,350 r:dr i falska Fahnehjelmar, hvaraf dock utom 47,510, som voro satta i rörelse, resten skulle vara förstörda. Det häröfver hållna protokoll måste han själf underskrifva. Han fick och emottog nåd, att, som salig konungen tillärnat, få begifva sig utrikes, emot förbindelse att aldrig återkomma; att insända sina ordenstecken och anmäla sig död, hvilket han med djup erkänsla för hertigens ynnest sig åtog, hvarefter anstalt om betalningen af de falska sedlarne vidtogs, hvarföre han hypothequerade sin andel i Jockis’ egendom, sina fordringar för sålda juveler och hästar samt andra sedlar.

Men sedan grefve Munck ej iakttagit denna förbindelse, burit ordenstecken på främmande ort, aldrig annonserat sig för död, arbetat med Armfelt på en så kallad justifikation, velat hemkomma för att åter upptaga sin process, etc., hade hertigen 1794 den 25 April i närvaro af riksdrotsen, rikskansleren, frih. Kurck, Reuterholm och Taube, nödgats förklara sig tvungen att låta utstryka honom utur serafimerkapitlet för hans grofva förbrytelser, hvilket ock kort därpå skett och hvaröfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free