Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan den genom grefve Ribbing meddelades general Pechlin, som var hufvudman för den tilltänkta revolutionen, till den ändan höll konseljer med de öfriga sammansvurne och till dess utförande ärnat tiden af konungens följande våren beslutade expedition. Denna plan var efter all liknelse vida utbredd i riket, och konungens död synes frälsat många från ofärd. Bergsrådet baron Hermelin var onekligen i Pechlinska konseljen, men säges medelst penningar af Liljensparre hafva köpt sin räddning från tilltal. Ändamålet med revolutionen skall ej varit att skada konungens person, men att förbättra konstitutionen och återställa nationens inkräktade rättigheter[1].
Hvad de fyra till döden dömdes benådande angick, så var skälet därtill påtagligen diktadt, helst man ännu i Maj och Juni månader kände hertigens villrådighet; men det var lyckligen påfunnet, i det att de, som voro mest nitiske att kräfva hämnd för konung Gustaf III:s blod, icke häremot kunde något invända, utan att tillika beröfva honom en honom tillagd sällsynt ära genom den ädelmodigaste af alla uppoffringar. Det hade dock förmodligen varit klokare att uppoffra dessa brottsliga åt rättvisan, än att genom deras förskoning såra hätska sinnen och genom en falsk uppgift väcka misstroende mot en ny regering.
Jag återkommer till loppet af de öfriga händelserna. Den 14 Maj försiggick konung Gustaf III:s begrafning uti Riddarholmskyrkan med mycken ståt. Kyrkan föreställde en mörk lund af cypresser, hvarest grafvårdar voro uppreste öfver en del af Sveriges störste konungar. Längst fram i koret visade sig en ättehög, på hvars spets syntes konung Gustaf III:s byst och Sverige såsom en qvinna vid densamma gråtande. På fyra runstenar däromkring voro konungens förnämsta händelser och gärningar upptecknade och rostrala kolonner tjente att uppehålla lamporna till ekläreringen.
Den 26 Maj inträffade den för Sverige lyckliga händelse, att fred med Algier blef sluten och handeln på Medelhafvet återställd i den frihet, den genom förlidna årets oförmodade fredsbrott måst sakna. Freden köptes dock med 100,000 piaster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
