Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snart nedlade sitt ämbete. Toll hade spelt en allt för betydande rol, han var allt för äregirig och verksam, att ej ånyo göra sig utmärkt.
Nu följde betydligare hvälfningar, och deras upphof var baron Gustaf Adolf Reuterholm, en son af riksrådet baron Esbjörn Christian Reuterholm, tillförne kammarherre hos drottningen, men vid formerande af enkedrottningens stat i April månad utnämnd till Hennes Maj:ts öfverkammarherre. Stadd på utrikes resor, blef han genast efter konungens död af hertigen hemkallad, hvars nåd han i längre tid på det utmärktaste sätt njutit. Baron Reuterholm var hvarken utan dygder eller talanger. Vida skild från baron Armfelts immoraliska lättsinnighet, kände han band både af samvete och religion. Men en omåttlig passion att regera, förenad med ett öfveriladt och misstänksamt sinnelag, gjorde honom ofta oförmögen att följa sina grundsatser. Därtill kommo en i närvarande tid gammalmodig och stötande fördom för adel, oförfarenhet i affärer och ett svuret hat mot den framfarna förvaltningen, hvarföre han ock vid 1789 års riksdag var ärnad att arresteras, det han blott undvek genom hertigens borgen. I början af Juli månad kom baron Reuterholm till Drottningholm och tog genast besittning af det gamla förtroende, han hos regenten åtnjutit. Han utnämndes genast (7 Juli) till president i kammarrevisionen och erhöll rum i flera konseljer[1]. Denna händelse gjorde epoque.
Baron Reuterholms första påminnelse skall varit, att han funne H. K. H. omgifven af personer ovärdiga dess förtroende. Denna erinran, åtföljd af föreställning om angelägenheten att välja ämbetsmän, som voro kända både för redlighet och insigter, lade grund till det bruk af Säkerhetsakten, hvarigenom H. K. H. inom tvenne månader hade skilt sig från de fleste personer, hvilka njutit framlidne konungens utmärkta förtroende, och som ifrigast arbetat på ofvannämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
