- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
42

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Namnet jacobin blef nu ungefär lika slösadt, som det af svensk ryss under sista kriget; den foglige, som ville gå en medelväg efter sin öfvertygelse, var efter partiers plägsed säker att bli lika illa ansedd å ömse sidor eller ock föraktad såsom ljum och obetydlig.

Regeringen hade i sådana omständigheter behöft en varsamhet i alla sina beslut och en jämn styrka i deras verkställande, som kanske saknades; och då man jämförer sinnenas författning med de redan omförmälda af regeringen tagna mått, torde nogsamt finnas, att medborgerlig försoning icke däraf kunde befrämjas.

I Oktober månad fick H. K. H. ett anonymt bref, uppfylldt med de smädefullaste tillmälen. Honom förekastades, att han belönt sin framlidne broders förtroende med infamier, att han från sig visat alla den högstsalige konungens trognaste tjenare; att man däraf borde sluta, att han själf ej varit utan delaktighet i konungamordet, och att man borde frukta, att han snart äfven ville undanrödja den unge konungen; för öfrigt, att han vore en lekboll i adelns händer, hvilken styrde honom, skrattande åt hans svaghet; att han ej borde afskaffa ecklesiastik-expeditionen, ej heller till föredragande antaga någon af Stockholms prestmän, till ståndets stora skada och missnöje; och att mångfaldiga personer i allt detta hyste lika tankar med den onämnde brefställaren m. m. Detta bref, som kanske bäst varit att förakta, blef på hertigens befallning efterspanadt. I anledning af den bekanta omständigheten, att det blifvit inlemnadt på Skenninge postkontor, lät H. K. H. genom en till den orten afskickad hofrättsbetjent anställa undersökning; och då prosten i Westerlösa, Widén, fanns af flera omständigheter besvärad, uppkallades han till Stockholm, bekände vid första förhöret i Svea hofrätt den ... November sig vara författare till brefvet och blef i häkte inmanad på Stadshuset.

Besynnerligt var, att nästan vid samma tid som detta anonyma bref var skrifvet, i "Journal de Paris" funnos lika beskaffade smädelser mot H. K. H., hvilka dock i ett senare blad förklarades för ogrundade dikter, utspridda af ryska partiet. Widén blef af Svea hofrätt dömd att mista lifvet och halshuggas, hvilken dom af högsta domstolen gillades, men förmildrades på hans ansökning om nåd af hertigen till evig landsflykt, hvarjämte hans hustru erhöll dubbla nådår. Widén affördes till gränsen den 22 Februari, sedan prestdrägten var honom fråntagen i konsistorium. Vid resan ur landet skall han i Linköping bekänt, att man tillbudit honom slippa allt straff, om han ville vidgå att biskop Lindblom tagit del med honom i stämplingen till pasquillet. — Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free