- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
60

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de rundeliga löner, som blifvit vissa höga ämbetsmän tillagde; likaledes militärens förstärkning och underhåll i Stockholm och hertigens lätthet att bevilja pensioner. I kammarrevisionen hade alla ledamöter, som ej egde ordinarie lön, fått den på extra stat, för att sålunda njuta frukten af sin presidents beskydd. Ett märkligt exempel föreföll med ståthållaren på Stockholms slott De Besche. Denne, som jämte flera ansenliga löner innehade en majorsindelning vid det till lifkyrassierer förvandlade Östgöta kavalleri, men nu ingen tjenst gjorde, begärde och fick tillstånd att till kronan sälja denna indelning för 10,000 rdr. Ordres gingo till statskontoret med tilläggning, att, om ej penningar funnos, skulle statsobligationer utfärdas. Ropet öfver denna largesse, hvartill penningar ej utan möda sammanskrapades, var så mycket större, som herr De Besches största förtjenst sades vara att hafva varit entremetteur emellan hertigen och mamsell Löf[1].

Statsutredningen arbetade emellertid med oafbruten möda. Bland dess arbeten, som i synnerhet syntes och äfven genom trycket blefvo allmänheten bekanta, voro betänkandet om hofförtäringsskulden och det om spannmålsmagasins-direktionen. De vunno bägge hertigens bifall, dock så, att hvad det förra beträffar, i stället för 72,000 rdr, som statsutredningen föreslagit till årligt bestridande af hofförtäringen, hertigen fastställde 76,000. När längre fram på året statsutredningen hemställde vissa indragningar vid stallstaten, tillkallades uti konseljen, där hertigen skulle härom hafva rådplägning, tvenne stallmästare, och förslaget förkastades. Ett annat betänkande, angående indragningar staten till lisa vid Drottningholms och Gripsholms slott, afslogs likaledes utom i den enda omständighet, att kongl. biblioteket i Stockholm och det på Drottningholm skulle vårdas af en enda bibliotekarie för samma lön, som den i Stockholm tillförne åtnjutit.

Mycken möda hade statsutredningen haft af h. exc. grefve Ruuths räkningar för den tid, han varit statssekreterare vid finansärendena. Han dröjde så länge med deras insändande, att statsutredningen måste förelägga honom tid till den 6 Februari. När de då ingåfvos, funnos de till en del sakna verifikationer, och då dessa inkommo på anfordran samt bestodo i qvittenser af konung Gustaf III på betydande poster,


[1] Genom inrättningen af högsta domstolen, hvartill nya ledamöter, dock blott på ett år, kallades till den 15 Maj, gjorde hertigen sig ej många vänner, och bland de sex adliga ledamöterna kommo baron Reuterholms bror, en med landshöfdings karakter afskedad oduglig lagman, hans kusin baron Gyllenstjerna, samt ibland de ofrälse hans forne informator, professor Calonius. Andra uteslötos, som haft positiva löften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free