Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta allt, anmält hos baron Reuterholm, föranlät honom till ett dictamen ad protocollum i hertigens konselj på Drottningholm den 23 September 1794, som innehöll berättelse om förloppet af hans vidimation, som skett en afton i Januari 1793 i hertigens närvaro på grefve Ruuths begäran, jämte en icke otydlig protest emot all annan dess verkan än betygande af afskriftens likstämmighet med några af grefve Ruuth uppvista dokument, som han sagt vara hemliga protokoll, och hvarpå konung Gustaf III:s namn, såsom denne herre plägade skrifva det, stått tecknadt med stora långa bokstäfver. Baron Reuterholm yttrade ock, att ingen fråga då uppstått om grefve Oxenstiernas deltagande i vidimationen, och att hvad den 19 Jan. 1793 blifvit härom beslutadt icke förr än nu kommit till hans kunskap. Han åberopade hertigen själf till vittne om sanningen af sin berättelse, som ock därom till protokolls lemnade sitt intygande. Rikskansleren berättade äfven och lät i samma protokoll införa, att han väl enskildt sett de ifrågavarande protokollen, som grefve Ruuth honom företett, men kunde icke pröfva deras beskaffenhet, hvilket h. exc. icke trodde sig tillständigt, och hade ej allenast h. exc. tillstyrkt grefve Ruuth att uppvisa dem i statsutredningen, hvarom regeringen antydan gjort, utan ock grefve Ruuth sig därtill utfäst, hvilket dock aldrig gått i verkställighet, änskönt grefve Ruuth långt därefter i Stockholm qvarblifvit.
Dessa omständigheter föranläto vittnesförhör i kammarrevisionen med grefve Oxenstjerna och flere, som af grefve Ruuth och hans fullmäktige, justitiarien Segerström, uppgåfvos såsom kunskap egande om protokollen. De kunde naturligtvis ej medföra annan verkan än vittnenas mer eller mindre öfvertygelse om deras authenticité, grundad på hvad de sett och mindes.
Emellertid hade grefve Ruuth emot sig: 1:o att protokollen voro af honom själf i egen sak författade och hållna mellan fyra ögon inför konung Gustaf III; 2:o att de aldrig in originali blifvit uppvista inför vederbörande, som var statsutredningen; 3:o att han lemnat detta sitt så vigtiga palladium efter sig i Skåne, då han var i Pommern; 4:o att han ej genast anmälde att det var bortstulet; 5:o att någon duplicité visat sig i hans anstalt om vidimationerna m. m. Edman bestridde ock både afskrifterna och till och med protokollen allt vitsord, om de in originali funnits, och ingaf sitt påstående den 3 November, att grefve Ruuth skulle till kronan återbära 324,693 r:dr 35 sk. 7 r:st., för hvilka ingen annan reda var visad än konung Gustaf III:s öfverskrifna namn å grefvens reversaler, samt likaledes 45,361 r:dr 18 sk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
