- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
116

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I statskontoret tog han, utan tvifvel efter brodrens instruktion, en ganska myndig ton, som ökte den elaka verkan, hans ringa kunskaper redan åstadkommit; lät förete sig förteckningar på tillgörande utgifter och utprickade dem som först borde utgå; förböd, under sken af ordning, någon ledamot vid sessionerna utgå att tala med folk, som hade affärer att anmäla, m. m.

Grundsatsen: "sic volo, sic jubeo" syntes mer och mer stadga sig. I anledning af kammarrevisionens anmärkningar vid taxeringarne i Stockholm blefvo dessa för det förflutna året drygare. Detta förorsakade mummel ibland allmänheten i hufvudstaden, som åter föranlät regeringen till en kungörelse af den 24 Jan. 1795, utfärdad genom öfverståthållareämbetet, att H. Maj:t med missnöje förnummit, huru kronoutskylderna otillbörligen blifvit förhöjde, särdeles för de fattigare invånarne, i anseende hvartill sista taxeringen upphäfdes och påböds, att en ny måtte rättas efter de grunder, 1793 följdes. Härigenom kastades missnöjet uppå taxeringsmännen; men när desse till sitt urskuldande afgåfvo sin förklaring genom magistraten och åberopade kammarrevisionens anmärkningar samt till allmänhetens underrättelse ärnade låta trycka akten, blef sådant af regeringen förbudet.

Oaktadt den helsosamma författningen emot vågspel 1792 och afskaffandet af spelet La Belle, utarrenderades denna vinter emot en ringa afgift rättigheten att offentligen hålla spelhus för ett annat vågspel, Biribi kalladt. Flera exempel af lika beskaffenhet kunde anföras, hvilka ej minskade missnöjet.

En storm förestod ett annat oskyldigt verk, hvilket aldrig vanhedrat sig, men länge varit misshagligt, emedan det var inrättadt af Gustaf III och haft baron Armfelt, grefve Gyldenstolpe, Nordin, Zibet, Schröderheim till ledamöter. Svenska Akademien fick namn först af Gustaf III:s hyrda smickrare; och sedan regeringen själf funnit godt att följa samme konungs politiska grundsatser samt sträcka deras utöfning vida längre, än han gjort, af en Jacobinerklubb. Själfva namnet akademi var redan stötande. Det var i någon slägtskap med filosofi, som nu ansågs för föga annat än upprorsande. Kanslirådet Rosenstein och Kellgren voro ock verkligen fritt tänkande filosofer, och de hade haft mod att yttra sina tankar. Man har tillförne sett, huru de å akademiens vägnar, i anledning af konung Gustaf III:s privilegium utkommande Post- och Inrikes-tidningar, blifvit ett föremål för äfven så oblida som oförskylda omdömen; att regeringen i detta mål nedgått till en misstänksam laggrannhet, och att klandret ofta sträckt sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free