- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
146

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de ces liaisons; qu’il était de notoriété publique, que Msgr le Régent avait reçu tout récemment de ces régicides une somme d’argent pour être employée à des armemens, et qu’il était en pleine négociation avec eux d’un traité d’alliance, dont les principales stipulations étaient dirigées contre la Russie, de sorte que S. M. I. avait tout lieu de s’attendre à une prochaine rupture de la part de la Suède, à moins que la majorité du Roi, qui heureusement pour le repos du royaume et celui du Nord n’était pas éloignée, n’empêchât et n’évitât cette triste nécessité".

I nationen uppväcktes härigenom bekymmer och fruktan för ett fredsbrott. Hos ministèren tycktes den ej göra allt det intryck, Sveriges belägenhet i jämförelse med Rysslands bort verka. Reuterholm yttrade till rikskansleren, att Försynen kanske utsett dem till verktyg att förödmjuka kejsarinnans högmod. Åt en man, som yppade honom sin farhåga för krig, sade han sig ej bättre begära än ett anfall från ryska sidan, emedan han vore öfvertygad, att kejsarinnan då skulle hafva spelat ut sin roll. Man förklarade sig mot ryska hofvet på ett evasivt sätt, sökande ge saken den vändning, som borde den blott anses för en familje-misshällighet, hvilken ej borde verka på nationernas sämja och lugn. Emellertid bemöttes Budberg vid hofven med utmärkt köld. Konungen och hertigen talade aldrig med honom, ja, låddes på courerna knappt se honom. I sådan ställning slöts året.

Med det nya året, 1796, fick Stockholms stad en ny styresman. Öfverståthållaren Modée, en tapper och ansedd sjöofficer, fanns icke hafva nog vaksamhet, icke nog myndighet ibland borgerskapet. Han flyttades till amiral och öfverkommendant vid örlogsflottan i Carlskrona och till hans efterträdare utsågs förste hofstallmästaren baron Hans Henric von Essen, för hvilken baron Reuterholm från första ungdomsåren hyst mycken vänskap, helst bägges deras fäder stått ibland de främste i mösspartiet. Baron Essen vägrade i början att emottaga öfverståthållare-ämbetet, men han tillsades att få göra sina villkor hurudana han ville. Han begärde då, att öfverståthållaren skulle återfå all den myndighet honom tillhörde, innan den 1791 inskränktes, hvilket beviljades.

Baron Essens befordran drog ett fall efter sig. Rörande hans utvidgade myndighet lät baron Reuterholm uppsätta ett bref, som i hertigens namn skulle afgå till öfverståthållare-ämbetet. Konceptet aflemnades till H. K. H., hos hvilken general Cederström af en händelse fick se det, och då det i vissa delar inskränkte hans ämbetsrättigheter, bad han att få taga det till sig, samt, efter därtill erhållet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free