Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejsarinnan, men kom åter till konungen med lika påstående som förut, och då H. Maj:t ånyo vägrade, förebar kejsarinnan en opasslighet, blifvandes ej synlig på balen, hvilken ej heller konungen eller någon svensk bevistade.
Man visste ej, hvadan detta dunderslag kom. Många tillskrefvo det preussiska och danska operationer. Danmark, oroligt öfver den förbindelse, som mellan Sverige och Ryssland bereddes, hade låtit envoyén vid svenska hofvet grefve Bernstorff göra en resa till Petersburg för att där vaka öfver hvad som hände; och det troddes, att han med penningar så hos ryska ministèren som presterskapet bidragit till detta steg, som borde vålla en rupture. Andra förmena, att kejsarinnan aldrig tagit ett så brusquerande steg, om ej hertigen och baron Reuterholm redan försäkrat, att det af konungen utan svårighet skulle godkännas.
Till afslutande af en traktat emellan Sverige och Ryssland, som skulle meddela oss subsidier, en bättre gräns och säkert försvar mot alla fiendtliga anfall, voro kommissarier å ömse sidor utnämnde. De svenske voro: deras excellenser Reuterholm, v. Essen och Stedingk. Första verkningen af den vägrade underskriften var alla konferensernas afbrytande. Brouilleriet mellan bägge hofven var uppenbart. Konungen explicerade sig dock enskildt med kejsarinnan och sökte bevisa, att han ej kunde samtycka en mot rikets grundlagar stridande religionsfrihet för sin drottning. Kejsarinnan åter förfäktade sin sak på de grunder, Rysslands själfständighet och samvetsfriheten företedde; men fann sig bemött med en oförväntad ståndaktighet af den unge monarken. Sedan hon i formen af försäkringen medgifvit någon adoucissement, begärde hon i en annan explikation med konungen, hvarvid hertigen var tillstädes, sistnämnde herres yttrande, som sade sig finna, att konungen kunde underteckna densamma. Konungen fann sig mycket stött af detta utlåtande, som dock ej ändrade hans föresats.
Emellertid öfverhopades konungen af sin farbrors och alla svenskars böner och föreställningar, att han ej skulle uppoffra sitt rikes lugn för sin envishet; men allt hvad de kunde uträtta var, att konungen lofvade afstå från sin laggrannhet, om Stockholms konsistorium vore kapabelt att därtill styrka. Hertigen hade föreslagit, att dess utlåtande skulle infordras.
Kejsarinnan hade emellertid låtit förmå sig att samtycka, det konferenserna om traktaten måtte få åter begynnas. De fortsattes ock med den framgång, att traktaten, försedd med kommissariernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
