- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
162

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flera tusende både af garnison och borgare voro döda af hunger. En katt kostade 2 r:dr. På Wurmsers eget bord var hästkött en läckerhet; och hästarne voro nästan alla förtärde. Den qvarlefvande besättningen, sjuk och uthungrad, fick fritt aftåg. Eröfringen af Mantua hade för Frankrikes fiender de bedröfligaste följder. Påfven, uppmuntrad af ärkehertig Carls framsteg, hade ej uppfyllt vapenhvilan, utan i förtröstan på allians med konungen i Neapel börjat fiendtligheter.

Emellertid hade den senare konungen under spansk bemedling slutat fred med Frankrike, och sedan Mantua var öfvergånget, lemnades påfven i sticket. Han hade dock mod att rusta sig till motstånd; men när Bonaparte inbröt i hans land, eröfrade hela Romagna och Marche d’Ancona, samt stod med sin segrande armé halfvägs till Rom, skickade påfven fullmäktige att med honom sluta fred, som ock träffades i Tolentino, med hårda och förödmjukande villkor. I kraft däraf afträddes till Frankrike Ferrara, Bologna och Romagna, hvarjämte hela den i stilleståndet utfästa kontributionen måste utgöras med så ansenlig tillökning, att påfven måste till betalningen uppoffra en af sina tredubbla kronor. Det är dock troligt, att Bonaparte ej motstått den frestande retelsen att blifva en ny eröfrare af världens forna hufvudstad, om ej konungens i Neapel bona officia mellankommit och framför allt en mer lysande expedition mot kejsarens arfländer kittlat hans håg.

Så snart påfven blifvit tvungen till fred, vände sig den franske segervinnaren mot denne fiende, som var honom värdigare. Han inträngde i Friaul, eröfrade Trieste, Görtz och flera orter, skickade nya detachementer in i Tyrolen, som framträngde inemot Innsbruck, utbredde sig vidare med hufvudstyrkan öfver Krain, Kärnthen och Steyermark samt slog ärkehertig Carl, som nu fått befäl öfver italienska-österrikiska arméen, eller rättare öfver den som skulle försvara hjärtat af landet. Denne måste sedermera retirera sig så godt som under murarne af Wien, hvarest kejsaren gjorde anstalter om hela hofvets flyttning, om försvar mot ett befaradt anfall både af borgare och studenter och om en allmän resning i Ungern, under det franska arméen vid Rhenströmmen, anförd af general Hoche, bröt upp och framträngde med nya segrar.

Bonaparte hade under hela sitt segertåg jämnt tillbjudit fred; men villkoren hade funnits för hårda och kejsaren hade ej velat skilja sig från England, hvarifrån om hösten 1796 en ambassadör, lord Malmesbury, varit skickad till Paris, mera, som troligt är, att tillfredsställa engelska nationen än af uppriktig kärlek för freden, hvarföre ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free