- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
188

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina courer och återkallade sin ifrån London. — De nämnda motgångarne ökades genom sjöskador och andra tillfälliga olyckor; och verkan af så många sammanstötande vidrigheter blef en hög kurs och en däraf samt af opinionen och vinningslystnaden ännu ytterligare uppjagad stegring i agiot.

Regeringens däremot vidtagna medel voro svaga palliativer. Någon hufvudsakligare nytta hade varit att vänta af brännvinsbränningens inställande; men statsverkets behof af den däraf hemtade inkomst och kanhända enskildas motarbete förhindrade detta helsosamma måtts vidtagande, hvaraf hände, att vederbörande storbrännare, som befarat det, forcerade bränningen hela hösten öfver all höfva, hvarigenom spannmålen förtärdes och behofven utifrån blefvo så mycket mera tryckande på handelsvågen. Till hennes lättande var ock fråga om ett nytt förbud af kaffe samt strängare handhafvande af yppighetsförordningarne och författningarne mot de öfver hand tagande lurendrägerierna. Men allt stannade för det närvarande i öfverläggningar, helst agiot sent inpå hösten tillika med kursen visade sig fallande. Emellertid inskränktes riksgäldsdiskontens lån, för att minska sedelstocken, äfvensom det stadgades, att de löpande 8 procents reverserna för insatta penningar, hvilka hittills omlupit i rörelsen, ifrån nästa års början icke mera skulle utfärdas, utan få form af depositionssedlar, ställde på viss man, på det att en alltför stor cirkulerande massa af kreditmynt icke måtte sänka dess värde.

Statsverket bar sig i det närmaste lika så väl som det föregående året; men rikets finanser försämrades i samma mån som uppgälden emellan speciemyntet och riksgäldssedlarne gjorde riksgäldskontorets i sistnämnda kreditmynt inflytande tillgångar till utländska intressen och skulds afbetalningar otillräckligare. I så beskaffade omständigheter var det naturligt, att fråga om ständernas sammankallande skulle väckas. Men konungen och de, som närmast honom omgåfvo, voro böjde att i det längsta undvika denna utväg, som syntes vådlig, i anseende till frihetsandans möjliga utbrott och föga tillgång på skickligt folk, som kunde styra riksdagen. I sanning hade man ock föga hopp, att ständerna själfve skulle kunna vidtaga några sådana mått, som i grunden botade det onda. Goda år och en förmånligare handelsställning skulle medföra säkraste hjälpen. Dessa berodde hufvudsakligast af naturens gifmildhet och freden i Europa, hvartill svenska ständerna föga kunde verka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free