Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejsaren syntes hafva gjort hvad han kunnat till oordningens stillande. Denna händelse blef dock emot förmodan utan vidare påföljd.
Allt sedan hösten 1797 hade Franska republiken gjort starka anstalter till en landstigning på England. De klokare tviflade dock framgent om allvaret af denna rustning, som snarare påsyftade blott Englands oroande och hindrande från andra krigsförrättningar, hvilket ändamål äfven i så måtto vanns, att engelska flottor uppfyllde Kanalen och blokerade franska hamnar. Bonaparte, som var utnämnd till befälhafvare öfver den så kallade engelska arméen och tillbragt vintern i Paris, utsågs emellertid att utföra ett annat hemligt värf, hvarvid jalousien emot hans ära och fruktan för hans inflytelse åtminstone synes hafva haft så mycken del, i afsigt att skilja honom långt ifrån republiken, som hoppet om lycklig framgång under en så stor anförare. Bonaparte lemnade Paris, utan att man visste hvart han skulle förfoga sig, begaf sig till Toulon och antog där befälet öfver en armé af 40,000 man, med hvilka han gick till segels på en flotta af 19 linieskepp och fregatter samt 150 transportfartyg. Kosan togs förbi Sardinien och Sicilien till Malta. Sedan fransmännen där förgäfves begärt att få inlöpa i hamnen med hela flottan för att hemta vatten, skredo de till våld och attackerade Valetta, hvarifrån Johanniter-riddarne gjorde ett misslyckadt utfall, som åter hade den påföljd, att hela ön genom kapitulation afträddes till Franska republiken. Skepp, galèrer, tyghus och ammunition, allt föll i fransmännens händer, som vid afresan qvarlemnade 4.000 mans besättning. Stormästaren baron Hompesch försäkrades om 300.000 livres pension och ett tyskt furstendöme. Han med en del riddare retirerade sig till Trieste. Andra begåfvo sig till Petersburg, hvarest kejsaren förklarade sig för stormästare, ehuru en stor del af orden däremot protesterade.
Bonaparte fortsatte sin segling österut och anlände den 8 Juli till Alexandria i Egypten. Han tog denna ort efter ringa motstånd i besittning; likaså Rosette, och inom månadens slut äfven Cairo, sedan han och hans generaler i många träffningar segrat öfver mameluckernas beyer, hvilka han förklarade sig vara kommen att straffa, under det han och Franska republiken voro i bästa förstånd med Porten. Denne eröfrare hade nu äfven utbredt sin ära i Afrika; men att han skulle därifrån föra sina segrande vapen till Ostindien och där förstöra engelska etablissementerna, var en omöjlighet, som aldrig lärer varit annat än en förevändning af franska direktorium att bemantla en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
