- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
193

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talrik armé inom romerska republikens gräns, som eröfrade Rom, sedan franska trupperna retirerat sig, och framträngde ända till Terni.

Men hans ära slocknade, äfven så fort som den uppblossat. Franska republiken förklarade konungarne i Sardinien och Neapel krig på en och samma dag. Den förre monarken blef afskickad till Sardinien, sedan citadellet i hans hufvudstad redan var i hans fienders händer, och hela Piemont förenades med Frankrike. Konungen af Neapel måste däremot tvingas med vapen. Så snart franska trupperna hunnit förstärka sig, framryckte de ånyo mot neapolitanarne. Efter flera segrar återtogo de Rom. Några dagar därefter ledo neapolitanarne åter ett totalt nederlag. Gaëta och Capua eröfrades; Mack gaf sig i fransk fångenskap, konungen själf flydde till Neapel, där farhågan för den annalkande franska arméen och missnöjet förorsakat en insurrektion. Lazzaronerna förblefvo honom dock trogna. Oaktadt deras enträgna föreställningar gick konungen med sin familj på ett engelskt skepp; kanonbåtar sänktes; kanoner förnaglades; befälet i Neapel uppdrogs åt prins Pignatelli, och den flyktande monarken tog sin kosa till Palermo, dit han efter utstånden lifsfara af en häftig storm ändtligen framkom. I Neapel herrskade en fullkomlig anarki, som efter de blodigaste uppträden slöts med stadens eröfring genom fransmännen den 25 Januari 1799. Neapel proklamerades genast såsom republik, och fransmännen utbredde sig efter hand ned till Calabrien.

Det var klart, att engelska kabinettet tillställt konungens af Neapel misslyckade företag för att förmå kejsaren till nytt deltagande i kriget. Men hans svärfars öde syntes göra hos honom föga intryck. Däremot skyndade ryske kejsaren att skicka en stor armé, kommenderad af turkarnes och polackarnes öfvervinnare Suwarow till Italien. Det var denna härs annalkande till Tysklands gräns, som föranlåtit den ofvannämnda franska deklarationen i Rastadt, och utgången visade, att romerske kejsaren icke heller glömt sin hämnd, fast han skjutit upp den; men sådant hörer till nästa årets händelser.

Det förtjenar anmärkas, huru politiken och krigslyckan denna tid liksom förvandlat Europa i ett kaos. Turkar, ryssar och engelsmän i förbund och herrskande i Medelhafvet; påfven flyttad ur Rom, men understödd af kristenhetens fiender, schismatici och kättare; fransmännen herrar öfver Egypten; två konungar förlustiga sina stater, och en fransk kronpretendent etablerad i Mitau (Ludvig XVIII, som där fått en tillflykt); Italien en tummelplats för fransoser och polackar (hvaraf en stor del gått i deras tjenst) samt innan kort för turkar, ryssar och ungrare;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free