Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den lättades icke heller af andra konjunkturer. Sillfångsten var äfven 1798 obetydlig; och svenska segelfarten lika trög 1799 som året tillförne. De till England uppbragta konvojerna blefvo förklarade för goda priser. Svenska ostindiska skepp uppbragtes nu till England, men blefvo dock frigifna. — Handeln i Medelhafvet tvingades af den mängd flottor, som där kryssade, och af pesten på afrikanska kusten. Af dessa skäl kunde Sverige icke en gång förses genom egna fartyg med nödigt salt, utan regeringen måste om sommaren tillåta dess införsel genom främmande. Samma overksamhet i svenska segelfarten hindrade jämväl inländska varors utförsel, så att järnvågarne lågo fulla af järn till millioners värde.
I sådan belägenhet fann regeringen med allt skäl ingenting angelägnare än att i det möjligaste förminska främmande öfverflödsvarors införande i riket. Till detta ändamåls vinnande utfärdades förbudet emot kaffe och den skärpta förordningen emot lurendrägerier, hvilka omåttligen tagit öfverhand, hvarvid visitationer i salubodar blefvo tillåtna, men icke i enskilda hus. Båda dessa författningar möttes dock af egennyttans och tadelsjukans klander. Emot kaffeförbudet invändes, att konungen, som själf frigifvit denna dryck, nu gaf sig en dementi, liksom icke en regering efter förändrade omständigheter kunde förändra sina författningar; emot lurendrägeriförordningen, att svenska fabrikerna voro ruinerade och ej kunde förse nationen med fullgoda tillverkningar samt skulle bli monopolister. Man ifrade äfven för den satsen, att den som hade råd att köpa en vara, borde därtill ega rättighet; glömmande den urgamla regeln: "Salus publica suprema lex esto". Också blefvo dessa påbud icke med stränghet efterlefvade; men att de gjorde gagn i det hela, kan icke tviflas.
Till svenska handelsställningens besvär beskylldes konungen själf till någon del hafva varit vållande genom det alltför utmärkta parti, han tog emot Franska republiken. Kriget emellan densamma och Österrike hade om våren utbrutit på ett för den sistnämnda makten mycket fördelaktigt sätt. De första underrättelserna om de österrikiska segrarne emottogos vid svenska hofvet med så mycket större fägnad, som det förmodades, att koalitionen med Ryssland skulle inom campagnens slut göra en ända på franska friheten och återföra den upproriska nationen under styrelse af sitt gamla konungahus. Regeringen skyndade därför att genast rappellera ministern Staël, för att i god tid bryta all diplomatisk förbindelse med rebellerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
