Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år annars ej varit rikt på stora händelser. Franska Brester-flottan, 30 segel stark, och den spanska från Cadix af 21, hade gjort en kryssning i Medelhafvet, där dels redan funnos, dels sammandrogos 71 engelska, ryska, turkiska, portugisiska och neapolitanska linieskepp; men ingenting föreföll dem emellan, utan de förstnämnda båda flottorna återvände till Brest, där spanska flottan jämväl öfvervintrade, liksom i beslag tagen af sin allierade, hvilket ock torde vara rätta ändamålet för att förekomma Spaniens söndring ifrån förbundet. Franske amiralen Bruix hade dock i denna förrättning visat stora prof af skicklighet.
Men i Frankrike förestod inom årets slut en stor förändring. Det återfick sin Bonaparte. Denne utomordentlige man hade, oaktadt Abukirska sjöslaget, bibehållit sig i Egypten, och därifrån företagit en expedition till Syrien, hvarest han väl förgäfves belägrat S:t Jean d’Acre, sedan en del af hans sjövägen skickade artilleri blifvit af Sidney Smith borttaget, men dock i god ordning retirerat sig till Egypten och afslagit ett nytt anfall vid Abukir med många tusen turkars lifsspillan. Underrättelserna om franska nederlagen i Europa och landets inhemska oordningar inom republiken gåfvo honom in det djärfva förslaget att återvända till Frankrike. Han höll därom sitt beslut hemligt och uppdrog befälet öfver trupperna åt general Kleber i försegladt paket, som ej öppnades förrän Bonaparte med sin generalstab gått ombord den 22 Aug. Den 9 Oktober var han, utan minsta olägenhet under sin sjöresa öfver ett haf, som var uppfylldt af fiender, lyckligen i Fréjus och den 16 i Paris, emottagen med de lifligaste glädjebetygelser af Sieyès och nationen, men mindre välkommen hos många andra af dåvarande maktegande.
Han förblef där ej länge en overksam åskådare. Den 9 Nov. utfördes den nya revolution, som på visst sätt gjorde Bonaparte till konung i Frankrike. "De äldres råd" kallades till en extra sammankomst, där en ledamot tillkännagaf, att nationalrepresentationen var i största fara, hvarpå beslöts, att båda råden skulle flyttas till S:t Cloud och verkställigheten af dekretet uppdragas Bonaparte, som fick befälet öfver hela militäriska styrkan i Paris. "500-mannarådet" instämde i beslutet, och direktörerna Barras, Gohier och Moulins togo afsked. Den 10 infann sig Bonaparte i de äldres råd och yppade sitt beslut att förändra den ofta våldförda och till intet nyttiga direktoriala konstitutionen. Här emottogs han med bifall, men i 500-rådet måste han betjena sig af grenadierer, hvaraf fyra följde honom in i salen, och de öfriga, då han af jacobinska ledamöterna öfverfölls och hans lif var i fara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>