- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
225

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riddarhuset, och riksdagen blef för honom en daglig påminnelse, att han åtagit sig ett värf, som öfversteg hans krafter.

Han hade haft den oförsigtigheten att lemna sitt hela förtroende åt sin svåger, grefve Claes Lewenhaupt, som ifrån en ifrig frondeur vid 1789 års riksdag nu var förvandlad till en lika häftig rojalist. Skälet låg för hvar mans ögon, sedan han genom oförståndig hushållning satt sig i behof af någon befordran, hvartill han hade hofgunst af nöden. Han med flera lika sinnade disponerade nu grefve Brahe, som med andra sina klarsyntare företrädare i det rum, han beklädde, bort inse nödvändigheten däraf att koncertera sina mått äfven med oppositionen, för att ej öfverilas och bringas till oberedda och så för honom som för ärendenas gång menliga steg.

I nästa plenum den 1 April åtnjöt dock grefve Brahe ett offentligt vedermäle af konungens bifall till det steg han tagit. Hofkansleren ankom både till riddarhuset och till borgareståndet samt uppläste på bägge ställen ett konungens bref af den 26 Mars med förklaring, att H. Maj:t funnit landtmarskalken och talmannen hafva på ett grundlagarne och deras ed likmätigt sätt handterat ett ämne, som kunnat leda till öfverläggning i sådant, hvarom 47 § Regeringsformen annorlunda stadgar. Jämte det H. Maj:t däröfver velat betyga dem sitt välbehag, hade H. Maj:t icke förmodat, att frågor skulle väckas, så föga svarande mot H. Maj:ts rena afsigter och yttrade uppriktighet, viljandes H. Maj:t förbehålla sig att framdeles själfmant för ständerna yppa allt hvad H. Maj:t riksgäldsförvaltningen angående funne med en nödig försigtighet och det allmänna bästa kunna förenas. — I ett protokollsutdrag från hemliga utskottet af samma dag förklarades, att H. Maj:t väl ville låta bero vid ryttmästaren Adlersparres afsägelse, men stadgade tillika för det tillkommande, i anledning af 1617 års riksdags ordning, att den som till ledamot i hemliga utskottet blifvit vald, därstädes aflagt sin ed och sitt rum intagit, sedermera icke må blifva borta och följaktligen detta förtroende sig ej afsäga utan att hos K. Maj:t sitt förfall anmäla.

Till tidens ordning hörer att anföra, det i anledning af bondeståndets underdåniga anhållan den 31 Mars genom fullmäktige från de flesta län, konungen den 5 April samtyckte, att brännvinsbränning till husbehof måtte få idkas de sju sista dagarne i April månad och de sju första i Maj.

Den 3 April förrättades konungens och drottningens kröning med vanliga ceremonier i Norrköpings stadskyrka. Drottningen hade några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free