Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Worms och Mainzska gebitet, Hessen Darmstadt. Storhertigen af Toscana fick Salzburg, Berchtesgaden och slutligen Eichstedt, sedan kejsaren, som med mycken svårighet kunde förmås att åtnöjas med denna svaga ersättning för sin bror, ändtligen med denna fyllnad, samt för egen del med de sekulariserade stiften Trient och Brixen blifvit tillfredsställd, men däremot förbundit sig att erkänna Cisalpinska republikens regeringsform och den som tillämnades i Schweiz, konungen af Etrurien, Piemonts införlifvande med Franska republiken, och till Frankrike cederat Parma. Hertigen af Modena erhöll ock Ortenau. För öfrigt skedde i dessa ersättningar hvarjehanda smärre tilläggningar och jämkningar, innan de fram på följande året högtidligen fastställdes i Regensburg, hvarförinnan dock hvar med trupper tagit sin del i besittning.
I Schweiz utbrast ett inbördes krig. Denna republik, som olyckligen blifvit invecklad i Europas skakningar, kunde ej förenas om sin konstitution, hvilken flera gånger blifvit fastställd och flera gånger genom faktioner undergått förändring. I September månad yppades nu en insurrektion så i Bern som de öfriga kantonerna, för att i det närmaste återföra Helvetiens gamla konstitution före kriget. Denna insurrektion utbredde sig så våldsamt, att innan kort Lausanne, Luzern och Freiburg voro de enda hufvudstäder i kantonerna, som hörsammade den förut maktegande Helvetiska regeringen. Bonaparte, härom underrättad, utfärdade från S. Cloud en proklamation af den 30 September, i kraft hvaraf påbjöds, att inom fem dagar senaten i Bern skulle retableras, landtdagen och alla andra nya regeringar upphäfvas, vapnen nedläggas, och åt Bonaparte bemedlingen uppdragas till lugnets återställande. I annat fall skulle 40,000 fransmän strax inrycka. Hans adjutant Rapp skickades med dessa förklaringar till Bern, men affärdades tillbaka med oförrättade ärenden, protest mot våld och åberopande af Lunévilleska traktaten, som tillade Helvetiska republiken rättighet att själf gifva sig konstitution. Detta bådade blodbad och förödelser; men genom ryske ambassadören grefve Markoffs biträde, som till Bonaparte förde en schweiziska landtdagens deputerad, von Müllinen, fördes förste konsuln på fogligare tankar. Han afstod från sin föresats att bibehålla den forna regeringen, erkände landtdagen och tillsade bemälda förra regering att nedlägga sin makt; hvarefter hvar kanton skulle skicka deputerade till Paris att med Bonaparte uppgöra en ny konstitution. Tillika förklarades ock högtidligen, att han erkände republikens själfständighet och ej ville blifva dess president (hvarföre han misstänktes),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
