- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
307

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innan den afskickade kuriren hann fram till Petersburg, såg det allmänna detta fredsbudskap afgå. Emellertid inföll en cour den 28 April, på hvilken konungen icke talade ett ord med ryske chargé d’affaires Alopæus, ehuru han med det största nit sökt befrämja freden. Ändtligen förskingrades bekymren, då en kurir den 2 Maj återlände med bref från baron Bonde, att ryska regeringen, tillfredsställd af konungens foglighet, var sinnad att bibehålla freden, hvarjämte kejsaren fogat de högtidligaste förklaringar att vilja upplifva och framgent underhålla vänskapen med en granne och frände; till hvilken ända en vänlig reglering af gränsverket med första borde företagas[1].

Med nya instruktioner försedd till gränsafhandlingen, återgick nu h. exc. Stedingk till sin ambassad i Petersburg, på fregatten Tetis,


[1] I detta ämne meddelades svenska allmänheten följande underrättelse genom svenska Post-Tidningen:

                        Stockholm den 23 Maj 1803.

Det är bekant, att under den längre tid som gränserna mellan Sverige och Ryssland uppå flera punkter varit obestämda, tvistigheter i anledning däraf icke sällan uppkommit samt att ämnet till missförstånd merendels legat i delningen af de vatten, som skilja båda dessa riken. Det har ej varit ovanligt, att dessa ärenden blifvit med värma afhandlade samt äfven med väpnade demonstrationer åtföljda. Så har äfven nyligen inträffat, sedan den ömsesidigt yrkade rätt, som förlidet år vid Lilla Abborfors-bron åter sattes i fråga, flera månader därefter hade växt till en så oförväntad betydlighet, att den föranlåtit krigsrustningar å ryska sidan och följaktligen försvarsanstalter å den svenska. Det var vid slutet af Mars månad, som förstnämnda regering beslöt att understödja dess anspråk med krigiska demonstrationer, ett antal trupper höllos marschfärdiga, en del af örlogsflottan i Cronstadt samt hela skärgårdseskadern i Rogersalmi sattes i tjenstbart stånd.

Vid underrättelsen om dessa förebud till ett fälttåg kunde svenska regeringen ej annat än synas lika beredd till ett eftertryckligt försvar som benägen att i godo bilägga de uppkomna stridigheterna. I sådan mening besvarades äfven Petersburgska kabinettets framställningar och underhandlingen fortsattes, under det att de kraftigaste anstalter till motvärn likafullt vidtogos. En del af finska arméen dels sammandrogs, dels hölls marschfärdig vid hvart regementes mötesplats; arméens flottas divisioner i Sveaborg samt Åbo utrustades, och äfven vid den härstädes förlagda eskader ansågos vissa förberedelser nödvändiga.

De hafva numera blifvit umbärliga. Underhandlingen fick snart en fredlig och förenande egenskap genom den emellan konungen samt kejsaren enskildt förda brefväxling. Misshälligheterna bilades medelst den inbördes träffade öfverenskommelse, att provisoriskt återställa det tvistiga vid gränsen i sitt förra skick, intill dess eganderätten kan, i kraft af en ordentlig gränsafhandling, blifva endera makten lagligen tillerkänd. Därvid fogade konungen ett hufvudsakligt förbehåll, det af gränsverkets snara och fullständiga reglerande. Och som kejserliga ryska hofvet däruti instämt, lärer denna angelägenhet oförtöfvadt företagas, samt vid detta tillfälle alla ömsesidiga så väl äldre som nyare anspråk undersökas och bedömas efter traktaternas lydelse och mening, men utan afseende på den slags besittningsrätt, som endast af gammal häfd uppkommit. Inga andra villkor än de nyss nämnda hafva vid tvistigheternas biläggande på någondera sidan varit i fråga".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free