Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Elbe och Ems att afstänga engelsmännen från Hamburg och andra handelsstäder; hvarpå engelsmännen till sjös blockerade inloppet till Hamburg, hotande att därifrån utesluta alla främmande skepp; ämnen, som föranläto många negociationer med preussiska och flere hof och flere för neutrala sjöfarande makter angelägna jämkningar. Emellertid förblefvo fransmännen mästare af hannoverska länderna, hvilka de, ehuru under iakttagande af den strängaste disciplin, hårdt rançonnerade. Bataviska republiken hade i början smickrat sig med hopp att i detta krig få vara neutral; men som hvarken förste konsuln sådant medgaf eller ville draga sina trupper därifrån, så återkallade engelska hofvet sin minister därifrån den 9 Juli.
Det återstående af året förlopp utan några synnerligen märkliga händelser, men under så mycket fruktansvärdare rustningar. Bonaparte upptog den under nästlidna kriget följda planen att bereda en landstigning på England, till hvilken ända en otalig mängd kanonslupar och platta fartyg anskaffades, som uppfyllde alla hamnar ifrån Dünkirchen hela kanalen nedföre, och samlades trupper till ett antal af 200,000 man.
Så vidsträckta anstalter fordrade mycken tid, innan de kunde komma till den fullbordan, verkställigheten kräfde. De väckte ock den farhåga i England, som förmodligen därmed var egentliga afsigten. Engelska flottorna sysselsattes nästan endast med blockering af franska hamnar, hvarest äfven byggnad af örlogsskepp emellertid fortsattes, men kunde ej hindra de lätta fartygens transportering nu från den ena, nu från den andra hamnen till de ställen, franska regeringen fann tjenligast. Hela engelska kusten förvandlades så till sägandes till ett batteri, att mota det befarade anfallet. Reguliera trupper och volontärer sattes där under vapen; fabriker och näringar måste uppoffra de armar, som beredt Englands välmåga, för att fatta geväret och förnöta tiden med en sysslolös bevakning, som kostade staten ett omätligt underhåll.
Detta system syntes å Bonapartes sida vara ett mästerstycke. Han mattade sin fiende genom de kostsammaste försvarsanstalter i eget land, underminerade dess industri, grunden till all dess rikedom, paralyserade dess krafter till sjös och sysselsatte sina egna trupper genom en tjenstgöring, som ej blottställde för förluster. Engelsmännen bäfvade för dagliga anfall, och ehuru de syntes trygga sig vid vidden af sina försvarsrustningar, vågade de dock icke minska dem ett ögonblick för att ej lemna tillfälle åt fienden att begagna sig af någon enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
