- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
323

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drottningen syntes vinna mer och mer inflytande på sin herre och genom henne jämväl hennes moder, hvilken prinsessa, i anseende till sin nära förbindelse med en fransk emigrant, tros hafva ökat konungens vedervilja för Bonaparte och franska regeringen. Hennes Maj:t var i välsignadt tillstånd, men hvarken detta eller ett därpå i slutet af Februari inträffadt missfall blef till Sverige kungjordt, utan blott att drottningen varit opasslig, samt att hon efter några dagars förlopp blef till helsan återställd.

Emellertid deltog konungen i Tyska rikets angelägenheter på ett sätt, hvilket ej stärkte vänskapen med dess mäktigare furstar. Stridigheter hade uppkommit mellan tyska adeln i de länder, hvilka till indemnisationer blifvit dessa furstar tillagda, och samma nya landsherrar om bemälda adels immediatetet. Den var grundad i Tysklands konstitution, men instämde ej med regenters intresse, som i sina nya länder blott ville finna undersåtare. Ehuru de prinsar, i hvilkas land konungen vistades och med hvilka han var genom slägtskap förbunden, deltogo i dessa frågor emot riks-ridderskapet, drog dock konungen ej i betänkande att taga det senares parti och lät genom sin minister Bildt i Regensburg den 29 Januari ingifva en not i detta ämne, hvari särdeles yrkades, att ej främmande makter måtte genom sin bemedling få afgöra frågor, som blott tillhörde riket och dess öfverhufvud.

Detta var isynnerhet syftadt emot konungen i Preussen, hvars tänkesätt voro kända och snart uppenbarligen ådagalades genom samma herres proposition, att Frankrikes och Rysslands mediation i riks-ridderskaps-saken måtte antagas. Häraf föranläts en ytterligare notväxling i Regensburg mellan svenska och preussiska ministrarne, som tilläfventyrs beviste konungens af Sverige rättvisa tänkesätt, men tillika en oförmögenhet att göra dem gällande, som gjort stillatigandet rådligare.

Det må för sammanhanget nämnas, att den 27 Mars med Hamburger-posten till Stockholm kommo flera paketer med en tryckt brochyr, under namn af "Lettre du baron G. au Comte B, Francfort", adresserade till cirka tjugo personer, äfven bland dem som stodo bäst hos konungen, innehållande en bitter persifflage öfver H. Maj:ts not den 29 Januari. Där sattes H. Maj:ts inhemska regeringsgrunder och förhållande mot sitt eget rikes adel i kontrast emot hans yttrade tänkesätt för Tysklands; han själf mot konung Gustaf II Adolf; hans nära deltagande i Tyska rikets intresse mot Wismars försäljning: slutligen uppmanades han att af nit för en fordom gällande konstitution

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free