- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
329

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Cæsars och Alexanders. Om fåfänga och väld för anhöriga, en hersklystnad, som ej skytt för våldsamheter, ett begär att lysa, som slösat med allmänna medel, med skäl kunna förevitas honom, skall dock eftervärlden hos honom onekligen vitsorda ett vidsträckt snille, ett ovanligt mod, en gränslös verksamhet, med ett ord: egenskaper, lika utomordentliga som hans lycka.

Fast på en tron, som ej syntes kunna falla utan med hans lif, förde han sin spira med lika kraftig hand, som han ryckt den till sig. Landstigningsanstalterna mot England fördubblades, och oaktadt den därstädes gjorda förändring i ministèren till krigets kraftigare utförande, i kraft hvaraf den namnkunnige Pitt återställdes i sitt förr beklädda ämbete, fortfor han att fastlåsa engelska flottorna i Kanalen och spridde skräck på brittiska öarne. Själf besökte han kusterna och eldade genom sin verksamhet alla anstalter vid flottiljerna, som ej sällan vunno fördelar öfver den blockerande och anfallande fiendtliga flottan, genomdrog sedermera med triumfalisk ståt Belgien och de Rhenska departementerna och emottog uppvaktningar af tyska furstar, som täflade om den äran att lyda hans vink. Inom årets slut var han erkänd för kejsare af hela Europa utom England, Ryssland, Sverige och Porten; och påfven, som på hans anfordran måste förfoga sig till Paris, smorde honom den 2 December i Notre-Dâme’s kyrka, medan han själf satte Caroli Magni krona på sitt hufvud. Denna lysande akt var icke att anse för en blott ceremoni, önskad af ärelystnaden; den gaf i katolska undersåtares och bundsförvandters ögon en sanktion åt hans nya värdighet, en helgd åt hans person, som verkade på allmänna opinionen genom själfva religionens driffjädrar.

Strax efter kröningen promulgerades lagen om tronens ärftlighet i Napoleons, Josefs och Ludvigs linier. Den nye kejsarens titulatur blef: "Vi Napoleon, med Guds nåde efter Franska republikens konstitution fransmännens kejsare".

I sammanhang härmed och i samråd med den nye kejsaren lät romerske kejsaren utropa sig till ärftlig kejsare af Österrike. Detta steg, som hvarken syntes öka hans anseende eller makt, gjorde äfven därföre mindre uppseende. Bland Tysklands furstar gjordes svårigheter däremot endast af Bremen och Pommern.

I en sådan sakernas ställning fortsatte konungen af Sverige med tilltagande missnöje sin vistelse i Carlsruhe och under tilltagande bekymmer och désagrement i hans eget land. Den gamle kurfursten kom mer och mer i förlägenhet och tillbragte sin tid mycket på landet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free