- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
333

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

murar; och fästningens tillstånd eller garnisonens styrka hade i sådant fall icke lofvat ett långt motstånd.

Man syntes böra vänta och hoppas, att konungen i sådana omständigheter skolat påskynda sin öfverfart till Sverige, hvarest han var efterlängtad. Flera anledningar bådade verkligen sådant och däribland den, att Deras Maj:ter icke hade någon ordentlig hofhållning, utan betjente sig af h. exc. Essens bord, samt att vissa förändringar gjordes vid konungens hof i Stockholm, där de tjenstgörande förste kammarjunkarne afskedades och hofekonomien från hofmarskalken De Besche flyttades till baron Muncks förvaltning. I Oktober månad beordrades jämväl den till Deras Maj:ters uppvaktning hörande hofstaten att vara till mötes i Ystad; men icke desto mindre uppsköts hemresan allt framgent, antingen för att utmärka, att H. Maj:t icke fruktade anfall, eller för att vara närmare de hufvudorter, med hvilka underhandlingar fördes.

Dessa voro egentligen Berlin och Petersburg. Det påstås, att konungen i Preussen, trogen sina grundsatser, afstyrkt besättningens förökande i Stralsund och att vid underrättelse om en i London föreslagen offensiv-allians emellan Sverige och England, i kraft hvaraf förstnämnda rike skulle till det senare aflåta 20,000 man hjälptrupper mot vissa subsidier, samme konung hotat, att i sådan händelse taga Stralsund med svenska Pommern i besittning. Så mycket syntes vara säkert, att konungen af Sverige icke var oberedd på en belägring; och i svenska Posttidningen infördes på befallning, att H. Maj:t den 1 November besett fästningsverken, hvarest garnisonen var fördelt efter den princip, som i händelse af en belägring torde följas. Emellertid hade H. Maj:t hållit en landtdag med pommerska ständerna och af dem till understöd af landets försvar erhållit en summa af 200,000 r:dr, hvilken bevillning dock var mindre, än H. Maj:t proponerat.

Ibland de personer, som i Stralsund med utmärkt förtroende nyttjades, var isynnerhet presidenten baron Cederström[1] och general Gustaf Mauritz Armfelt. Denne sistnämnde, af lyckans kapriser så underligen kastade man, var ifrån sin beskickning i Wien anländ, hvarest han stött sig med ministèren genom sina vanliga indiskretioner och fällt utlåtelser, att kejsaren ingenting vågade företaga utan att rådfråga sig med Frankrike. Baron Armfelt sökte sin rappel därifrån och önskade ofelbart att hemma i fäderneslandet blifva placerad på ett


[1] Han hemreste till Sverige om hösten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free