Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvaraf en var sluten med Ryssland den 11 April 1805, af innehåll att Ryssland och Österrike skulle uppsätta en armé af 500,000 man mot Frankrike för att rensa Norra Tyskland från fransmän, återställa Bataviens och Helvetiens sjelfständighet, konungen af Sardinien i sina besittningar och förjaga fransmännen ur Italien. Kriget i Tyskland skulle föras defensivt, men offensivt i Italien; och för hvarje 100,000 man skulle England betala 1,250,000 p. st. om året i subsidier. Då blef äfven bekant, att engelske envoyéen Pierrepont med friherre v. Ehrenheim den 3 December 1804 undertecknat en traktat om 60,000 p. st. i subsidier åt Sverige för garnisonens förstärkning i Stralsund; att Pierrepont och h. exc. baron Toll afslutat en annan den 31 Augusti 1805 och en tredje den 3 Oktober 1805, om 12,000 man svenskars transport till norra Tyskland att cooperera mot Frankrike emot 12 ½ p. st. i subsidier för hvar man per år, som månadtligen skulle betalas, och hvilka subsidier skulle utgöras till 3 månader efter fredsslutet, hvilket de kontraherande förbundo sig att ej separat ingå. Likaledes skulle England erlägga 50,000 p. st. för Stralsunds förstärkning och därstädes upprättas ett stort engelskt varulager.
Dessa afhandlingar uppdaga fulleligen skälen, hvarföre konungen tillbragte hela sommaren och hösten i Skåne, ehuru det ej kan nekas, att han ock mot Stockholm fattat en fördom, som gjorde att han alltid där eller i dess grannskap ogärna vistades. Så snart trupperna ifrån exercislägret voro hemförlofvade, begaf H. M. med gemål och son sig till Helsingborg, hvarest vistelsen förblef till början af September. I Juli månad nyttjade drottningen och kronprinsen därstädes sjöbad. Konungen utfärdade därifrån flera nyttiga ekonomiska författningar, hvaribland den tillåtelse må räknas, som beviljades Skånes invånare att få exportera boskap och viktualier. Hans Maj:t vidtog anstalt om inrättning af en hamn i Helsingborg, hvaraf styrelsen uppdrogs deras excellenser Ruuth och Toll m. fl. För öfrigt reste H. M. omkring i provinsen, besåg stenkolsgrufvan, som grefve Ruuth med mycken kostnad upptagit, fortgången af enskiftena och hushållsanstalterna vid Engeltofta, tillhörigt major Stjernsvärd m. m. Lefnadssättet vid hofvet var efter vanligheten indraget, men föga muntert; dock var H. M. mera förekommande än tillförne. Under sina sjöpromenader fordrade han alltid salutering af danskarne, och om något manquerade, blef det strax ett ämne för ministeriella noter. I allmänhet yttrade han förakt för Danmark och ansåg nationen för Jacobiniskt sinnad samt styrelsen för småtänkande. Med mycken noggrannhet fordrades hattens lyftande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
