Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biträdt. 25,000 man ryssar under general Tolstoys anförande hade redan inryckt i Pommern att conjungera sig med de svenska under konungens öfverbefäl, och marscherade genom Mecklenburg åt Lüneburgska landet. Svenska trupperna fördelades på särskilda ställen i Pommern. Emellertid uppehöll H. M. sig hela November månad i Stralsund och underhandlade med pommerska städerna om biträde till krigskostnaden, hvartill de med föga villighet förmåddes att anslå 200,000 rdr. Missnöjet med ryska truppernas skjutsning genom Pommern måste ock hafva varit stort, emedan de tredskande ålades 20 rdrs böter.
Engelska subsidierna begynte ej löpa förrän vid medlet af månaden. Bonapartes lysande fälttåg i södra Tyskland var icke det enda som chagrinerade konungen. Konungen i Preussen, med hvilken H. M. redan var på föga vänlig fot, bidrog äfven att förrycka de koaliserades planer i det norra. Den preussiske monarkens makt, läge och förmodade gemensamma intresse hade föranlåtit de förenade furstarne att eftertryckligen söka hans biträde. Å andra sidan hade franska regeringen i hans kabinett mycket inflytande, och franske generalen Duroc hade denna höst uppehållit sig i Berlin samt med mycken verksamhet afböjt koalitionens mått. När ändtligen franska arméerna, utan respekt för Preussens neutralitet, forcerat sin durchmarsch genom Anspach syntes konungen däraf mycket uppbragt. Han lät däröfver meddela Duroc en dundrande deklaration, som innehöll, att han nu ansåg alla forna förbindelser med Frankrike som upplösta, att han blott ville vara betänkt på medel att försvara sina egna länders trygghet och att han ämnade, så till den ändan som till återställande af Europas lugn, genom en kraftig bemedling låta sina arméer taga de positioner, som voro nödiga.
De koaliserade trodde sig nu hos honom hafva vunnit sitt ändamål. Kejsaren i Ryssland kom själf till Berlin och uppehöll sig vid hofvet några dagar under alla möjliga inbördes vänskapsbetygelser. En konvention säges ock emellan bägge monarkerna varit träffad i Potsdam. Kejsaren begaf sig därifrån till sina arméer, hvilka ock nu fingo fritt tåg genom Schlesien, medan preussiska trupperna på alla kanter sammandrogos och marscherade nu åt Westphalen, nu åt Franken. Men emellertid evacuerade fransoserna den 27 Oktober Hannover och bibehöllo i hela landet ingen ort utom fästningen Hameln. Tvenne dagar därefter inryckte preussiska trupper i Hannover utan motstånd och togo det, som det sades, i konungens af England namn i besittning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
