- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
387

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tapperhet och all den ordning, som en hastad reträtt medgaf, måste de svenska ej utan betydande förlust till vid pass 400 man kasta sig tillbaka under murarne af Stralsund. Svenska Pommern föll således åter i fiendens händer, och arméen inneslöt sig följande dagen i Stralsund. H. Maj:t lät då genom en parlamentär erbjuda general Brune ett stillestånd. Termerna voro, att konungen väntat sig en dylik proposition, hvilken hans och arméens heder ej tillåtit honom sjelf göra; men att då detta ändamål nu vore uppfyldt, önskade H. Maj:t till mensklighetens lisande från krigets olyckor, att en vapenhvila genast komme till stånd, hvars ytterligare villkor genom ömsesidiga kommissarier kunde afgöras. Härpå följde icke genast och ändtligen ett mindre behagligt svar, hvarefter konungen skickade en ny parlamentär med förnyad proposition, emedan H. Maj:t hade anledning förmoda, det generalen ej rätt fattat den förra framställningen. Svaret blef, att stilleståndet skulle beviljas, så snart konungen samtyckte att utrymma Stralsund till fransoserna.

Som detta villkor ej antogs, blef Stralsunds belägring oundviklig, och anstalter till anfall mot fästningen äfvensom till försvar af densamma vidtogos med all drift. De engelska trupperna befunno sig dels på Rügen, dels i Stralsund under lord Cathcarts befäl, dock under konungens öfverkommando, hos hvars person de äfven höllo vakt. Under det groft artilleri och bomber af de belägrande anskaffades, gjordes flera utfall att förstöra fiendens verk, med ömsesidig blodspillan. I så beskaffade omständigheter anhöllo magistraten och borgerskapet, att konungen täcktes skona staden från olyckorna af en belägring. Konungens svar var obestämdt, men erinrade om den proposition H. Maj:t redan gjort om en vapenhvila, ehuru förgäfves. Emellertid blef lord Cathcart med de engelska trupperna (som det officielt uppgafs), i anledning af militär-konventionen den 17 Juni, rappellerad. Konungen betygade dem sitt nöje öfver den tjenst de gjort, och dessa trupper, till ett antal af 11,000 man, inskeppades samt afgingo till annan bestämning.

Denna och andra mig obekanta omständigheter afgjorde Stralsunds öde. Efter en affär den 6 Augusti hade fienden framträngt så nära till fästningen, att tranchéen blifvit öppnad. Förnyade föreställningar till H. Maj:t att skona staden, tilläfventyrs understödda af flera generaler, påstås hafva verkat. H. exc. Essen, h. exc. Toll och general Wrede fingo befallning att gå till Rügen, och baron Vegesack fick i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free