Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väckte i Frankrike uppseende för sitt vackra yttre och
kallades af sin omgifning »le beau Suédois». Denna hederstitel
väckte, enligt G. M. Armfelts berättelse, själfva konung Ludvig
XV:s nyfikenhet, och han önskade att personligen öfvertyga sig
om den vore förtjent. Han lät i Metz för sig föreställa den
svenske officern och betraktade honom noga, utan att säga ett
ord, men yttrade, då han gick sin väg, åt någon af sin
omgifning: »Il n’a pas la jambe aussi bien que moi». »Om denna
iakttagelse«, tillägger berättaren, »icke just var värdig en stor
konung, så var den så mycket mer öfverensstämmande med den
ställning, i hvilken han befann sig, omgifven af en skara
enfaldiga smickrare och fullkomligt öfverlemnad åt de små passioner,
som tillhöra ett hof.»
Efter några års vistelse i Frankrike, där han vunnit
kaptens grad vid sitt regemente, återvände M. W. Armfelt till
Sverige, befordrades i svensk tjenst efter hand till kapten, major,
öfverstelöjtnant ocho öfverste för finska lifdragonerna, blef 1782
landshöfding öfver Åbo län och erhöll slutligen värdighet af
generalmajor.
Kort efter sin hemkomst från Frankrike hade Magnus
Armfelt lärt känna fröken Maria Wennerstedt och hemförde henne
1756 såsom sin brud till sitt kaptensboställe i Finland. Hon
blef Gustaf Mauritz Armfelts moder. Äfven hon tillhörde, så
väl på fädernet som mödernet, krigarslägter. Hennes fader,
friherre Karl Gustaf Wennerstedt, slutade sin bana såsom
president i Göta hofrätt, men hade i sin ungdom såsom
dragonkapten varit med vid Fredrikshall; hennes farfader, slutligen
generallöjtnant, hade under Karl XI:s tid själf förvärfvat sitt adliga
sköldemärke. Han hade deltagit i denne konungs skånska fälttåg
och såsom öfverste för ett kavalleriregemente följt Karl XII
på segertåget till Danmark, Lifland och Polen samt till nederlaget
vid Pultava, där han blef fången. På mödernet härstammade
Maria Wennerstedt från den tappre generalmajoren Lars Hjerta,
som i slaget vid Helsingborg värdigt häfdat det krigarnamn, som
han ärft från sin fader, Per Hjerta, hjälten från slaget vid Lund.
Genom Lars Hjertas hustru, född Bonde, kunde hon leda sin
ättlängd, utom till Bondeätten, tillbaka till flera andra af
Sveriges äldsta historiska slägter: Fleming, Horn, Posse, Soop,
Sparre m. fl. [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
