- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
15

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afstånd. Ingen af dessa förbindelser, af hvilka en och annan
förenades med giftermålsplaner, blef dock af inflytande på
Armfelts framtid. De kunna i skildringen af hans lefnadsöden
saklöst förbigås, ehuru han på äldre dagar själf funnit nöje i att
nedskrifva dylika minnen från en tid, då han, enligt sina egna
ord, var »ung, yr och tilltagsen».

Äfven andra sällskapskretsar än den förnäma världens, där
den fattige fänriken till en början beundrades för sin goda aptit
och småningom blef känd för sitt älskvärda väsen, öppnade sig
för honom under dessa första ungdomsår i Stockholm. Han
gjorde bekantskap med Karl Mikael Bellman, som lät honom
på nära håll få se originalen till flere af gestalterna i sina sånger.
Tre år senare än Armfelt flyttade äfven hans vän från Åbo,
Johan Henrik Kellgren, öfver till Stockholm, och bekantskapen
fortsattes. — Men visserligen var det icke vittra snillen, sådana
som Kellgren och Bellman, som utgjorde Armfelts hufvudsakliga
umgänge vid denna tid. I främsta rummet torde detta hafva
bestått af jämnåriga kamrater vid de i Stockholm förlagda
regementena. En ung officers lif i Stockholm under senare delen
af 1700-talet, helst om han var utan egentligt stöd af anhöriga
och gynnare, hade tvifvelsutan lätt nog att urarta till en viss
regellöshet i seder. Man lefde då, kanske mer än under både
äldre och senare tider, för stundens nöje; och nöjet var icke
alltid af ädlaste slag. Man satte sig i skulder upp öfver
öronen, utan tanke på framtiden, och man var ständigt färdig att
med värjan i hand begära upprättelse för hvarje den minsta
oförrätt [1].

Gustaf Armfelts lif i Stockholm under 1770-talet synes,
enligt hans egna anteckningar, icke hafva bildat något undantag
från regeln i detta afseende. I hans eget skaplynne fanns
ingenting, som uppreste sig mot det lättsinne som låg i tidens
seder. Sund och stark, full af brusande ungdomsmod, lefde han
i ögonblickets glada nu. Oaktadt sitt älskvärda väsen, som
gjorde honom gärna sedd i olika kretsar, stötte han genom sitt
ungdomliga öfvermod ofta äldre personer för hufvudet. Om
dessa voro män af inflytande, och om hans framtid af dem i
någon mån kunde blifva beroende — detta var honom, enligt
hans egen uppgift, fullkomligt likgiltigt. Om den vackre unge


[1] Åtskilliga utdrag ur den Gjörwellska brefväxlingen (i Kongl. Bibl.)
för åren 1775—79, meddelade af Beskow i »Gustaf III såsom konung och
människa» IV: 12 o. f., tjena att bestyrka att förhållandet med
gardesofficerarnas moral och disciplin vid denna tid icke var det bästa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free